D— 2 ver HE PM VP eu i Svea hofrätt, hvilken väl kan betraktas såsom den första domareplatsen i landet, och vi tillönska honom af uppriktigt hjorta att på denna plats få njuta länge den lugnare ställning, hvilken han, efter hvad man vill veta, sedan lång tid tillbaka åtrått. Den nye justitiestatsministern hr Adlerereutz har nu uppnått den plats, hvarför man redan under hans studietid ställde hans horoskop. Utrustad med ett mycket godt ; hufvud, måste han, med sin flit, förvärfra Åsig grundliga kunskaper. SjelfbeherrskA 3 ning, lefnadsvana och den takt, som har sin grund ej blott i det goda hufvudet utan ock i den goda karakteren och i en god uppfostran, samt besittningen derjemte af Åett aktadt namn — alla dessa egenskaper r mäste öppna för juriskandidaten Adlercreutz den bana, hvars slutpunkt var rikets högsta värdighet. Såsom civilminister har exc:n Adlercreutz visat sig kunna med lätthet sätta sig i andra ärenden än dem, som tillförne utgjort föremål för hans Istudier och handläggning, och han har, i , denna befattning, derjemte visat sig såsom en regeringsledamot, den der förmår klart utveckla och kraftigt försvara regeringens framställningar. I sitt nya embete mötes exc:n A. af de anspräk, som nu höjas allt talrikare och I somräde lära icke saknas tillfällen till nyttiga och nödvändiga reformer. Tillfälle till sledamoten af Andra kammaren, assessorn skånska hofrätten, hr A. Bergström. Unsderrättelsen härom har varit ganska öfsverraskande, sannolikt ficke minst för hr bestämdare på reformer i vårt lands rättväsen, dels i fråga om vissa grenar af lagstiftningen, dels beträffande domstolarnes reorganisation. Äfven på fångvårdens ,Initiativ saknas alltså icke, och om en sådan verksamhet är förenad med möda och svårigheter, så saknar den ej heller sin belöning. Civilministerns befattning har blifvit anförtrodd åt och emottagen af den kände Bergström sjelf. En af de mest framstående riksdagsmännen af det s. k. ,intelligenspartiet, har hr B. icke tillhört Andra kammarens majoritet, och man skulle således kunna säga att hans inkallande i statsrådet icke varit parlamentariskt. Häremot må dock erinras, dels att Andra kammarens majoritet icke alltid varit riksdagens, utan att fastmer denna varit snarare bestämd af den sida hr B. tillhör, dels att hr B. åtnjuter ett högt anseende äfven bland sina motståndare och ätven då han mer än en gång sårat dem genom det hänsynslösa sätt, hvarpå han blottat deras svagheter. Men Sveriges landtmän — vi tala ej här om deras s. k. ledare — hafva en stark könsla för rättrådigheten och sakkunskapen, :och föredraga oftast ett ärligt, om ock hårdt, ord framför inställsamheten, hvars biafsigter icke undgå deras skarpsynthet. De veta också, att de i hr B. ega en uppriktig vän i allt hvad som är rätt, samt att han lika hänsynslöst beifrar maktmissbruk från embetsmännens och andra mäktiges sida, som han uttalar sin mening i kammaren. Då vi antaga, att statsrådet Bergström kommer att fortfarande behålla sin plats i Andra kammaren, eger regeringen nu första gången en ledamotsbänk i denna kammare, och torde äfven deri ligga en anledning för kammaren att understödja det nya statsrådet, som i öfrigt kommer att i konungens råd införa en ökad fond af grundliga insigter, omutlig rättrådighet, fast sjelfständighet och stor duglighet. Få af regeringens förra medlemmar hafva varit så utsatta för oblida omdömen från alla håll som statsrådet Carlsson. Både kyrkans och skolans män hafva, som man säger, ständigt ,,hackat på honom och hans förvaltning, och ehuru detta borde snarare bereda honom understöd från andra håll, så har detta icke inträffat. För vår del hafva vi aldrig kunnat instämma i detta klander, kanske emedan vi hafva någon benägenhet att ställa oss på den mycket klandrades sida, men hufvudsakligen derföre, att vi varit öfvertygade om statsrådet Carlssons uppriktiga och varma nitälskan för svenska solkets undervisning och lyftning i sedligt och intellektuellt afseende. Hans äsigter hafva icke alltid varit våra, men hans nitälskan, hans lärdom och hans stora talang hafva!: ej bort underkännas eller underskattas. ; Såsom talare från regeringsbänken har statsrådet C. intagit ett af de första rummen. Hans framställningar hafva kanske någon gång varit mera sväfvande, eller mera diplomatiska, än man önskat, men de hafva, varit mycket skickligt beräknade för tillfället och utförda, särdeles som hr C. ständigt iakttagit den goda takt, som fordrar, att ett statsråd från regeringsbänken skall gifva upplysningar och utredninga.r, men icke inlåta sig i polemik och aldra-minst framställa yrkanden. Man vill veta, att statsrådet Carlsson kommer att återtaga sin professorsstol i Upsala. Sannolikt kommer han väl då att, såsom tjenstledig, 1ortsätta sina historiska studier, fullföljande den bana såsom häfdafo-skare, hvilken han med stor ära beträdt. Det vore ett godt föredöme, och skulle, om det följdes, både inträdet i konungens råd, och framförallt utträdandet, derigenom blifva lättare, till stor båtnad för bibehållandet af den sjelfständighet, som erfordras på dessa platser. Det är första gången en embetsman inorn ecklesiastik-departementet uppstigit till chef för detta departement. IIr Gunnar Wennerberg, hvars namn var en gång det, populäraste i landet, har efterträdt nu sir. förre chef, och har då den fördelen, ut vara fullt förtrogen med embetets värf.? Statsrådet W. är, utan öfverdrift taladt, s en bland vårt lands mest begäfvade och m ångsidigt bildade män. Att skaldeoch sämgarenaturen ej är alltid oanvändbar för embetsmannalifvets prosaiska förrätt-3 ningar, har hr W. redan haft tillfälle att 1 visa. För hans i sednare tider mycket omtalade ortodoxi, med lutning åt pietismen, hysa vi ej den ringaste fruktan. IIr W. är en alltför intelligent man att kunna nemfalla till ensidighet på detta område, sc der endast de bornerade hufvudena äro m farliga, och är tillika en alltför uyplyst vi man, att han skulle kunna förbise de rätt-ki mätiga anspråk den närvarande tiden allt — — — nn HA MP mA PA — — HAR — —