på medel till premiers anskaflande, kunde ej heller i år, likasom de föregående, utdelas några sådana till eleverna, af hvilka dock flera deraf förklarades vara förtjente. I primärskolan, hvilken förestås af herr B. C. Rohde, har äfven i dag på förmiddagen afslutning egt rum inför en talrik och intresserad samling åhörare. Examen har der pågått i 3:ne dagar, hvarunder man haft tillfälle att bevittna de, kunskapsprof, som aflagts af de små, glada och lifliga eleverna. Äfslutningstalet hölls af vice ordföranden i folkskolestyrelsen, hr J. D. von Holten. — Ett bidrag till frågan om presterlig befordran. Ur en uppsats med denna rubrik, som förekommer i den sednast utkomna nummern af ,,Göteborgs Stiftstidning., återgifva vi följande: Ett bevis, bland många andra, på de rådande på en gång mycket omständliga men ändå föga ändamålsenliga, på en gång företrädesvis aritmetiska men ändå särdeles mångtydiga föreskrifter, hvilka skola iakttagas isynnerhet vid upprättande af kyrkoherde-förslag, skall nu lemnas genom nedanstående skriftligen afgifna och med mer än vanlig fullständighet motiverade votum af prosten, fil. d:r J. C. Lamberg vid det tillfälle, då Göteborgs stifts dom1 — — — — — — —— — — kapitel den 6 nästlidne April uppsatte förslaget för återbesättande af kyrkoherdebeställningen i Skee pastorat af l:sta klassen. Detta votum lyder sålunda: Ingen af de sökande har, såvidt jag vet, gjort sig i det allmänna känd för den särdeles lärdom, som kongl. cirkulärbrefvet till samtlige konsistorierne i riket af den 21 Augusti 1786 förutsätter hos sådane män, hvarmed domkyrkorne och andra större församlingar i riket böra förses, och hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förklaring i dess cirkulärbref af den 23 Juni 1813, ger ostridigt företräde till första klassens pastorater; ty till fulltygande af en så beskaffad utmärkt lärdom fordras, enligt kongl. brefvet till Visby konsistorium af den 28 Januari 1801, -,,större och säkrare bevis än en examen i allmänhet och en pastoralexamen isynnerhet medforer. ,,Den förutsätter, heter det vidare i sistnämnde kongl. bref, ,flere specimina, utgifna skrifter samt andra dylika lärdomsprof och fordrar ett fortfarande i studier, som en tilläfventyrs för flere är tillbaka undergången examen ej tillräckligen bevittnar; hvadan också Kongl. Maj:t såväl i detta nådiga bref, som ock i kongl. resolutionen af den 21 April 1803 föreskrifver, att gradationer af pastoralexamensbetyg icke få läggas såsom osviklig grund till förslagsrättighet till någon klass af pastorater, således icke heller till första klassens, utan endast bör komma i öfvervägande i sammanhang med andre lärdomsprof och de sökandes förtjenster. Jag anser således, med stöd af nu åberopade kongl. bref och resolutioner, det högre pastoralexamensbetyg. hvaraf v. pastor A. M. Blidberg, som erhållit hufvudbetyget ,,berömlig, och kollegan, fil. d:r C. M. Petri, som erhållit hufvudbetyget ,,med utmärkt beröm godkänd, gjort sig förtjente framför sine medsökande, hvilka alla i ofvannämnde examen erhållit hufvudbetyget: godkänd, icke gifva dem, utan afseende på de sökandes öfrige förtjenster, ostridigt företräde till förslag å ifrågavarande Skee pastorat, ehuru detta ännu tillhör första klassen. Åu mindre finner jag skäl vara, betyg, som förefinnes mellan det generela omdöme, hvarmed Blidbergs och Petris pastoralexamina blifvit bedömda, gifva den förre ett sådant ostridigt företräde till detta pastorat, som vid förslags upprättande till den första klassens pastorater tillerkännes den utmärkta lärdomen, utau att på samma gång låta detta företräde få komma äfven den sednare till del, aldra helst det generela omdömet öfver Blidbergs pastoralexamen icke är grundadt på högsta betyget i hvarje särskildt af de i nämnde examen ingående ämnen, då man åtminstone kunnat säga, att han i sin pastoralexamen ådagalagt det högsta kunskapsmått, som i en sådan examen kan ådagaläggas, och dessutom Petriis med 16 betyg vitsordade filosofie doktors-grad väl måste väga lika högt på lärdomens vågskål, som den lilla gradationen at ett halft betyg, hvilket utgör skilnaden mellan det generela omdömet öfver hans och Blidbergs pastoralexamen, en vagning som just, enligt förutnämnda kongl. bref af den 28 Januari 1801, skall ega rum mellan gradationer af pastoralexamensbetyg och öfriga lärdomsprof. — Det återstår alltså vid detta förslags upprättande att tillämpa kongl. cirkulärbrefvet den 24 Januari 1811, hvilket stadgar att, då ingen af de sökande gjort sig känd för den utmärkta lärdom, som 9 3 i kongl. cirkulärbrefvet af den 21 Augusti 1786 uttryckligen omrämner såsom medförande uteslutande företräde till första klassens pastorater, bör, enligt 7 af samma kongl. cirkulärbref, äfven vid förslags upprättande till denna klass den enes större lärdom och den andres använda möda och förvärfvade skicklighet i tjensten mot hvarandra vägas, en föreskrift, som ingalunda upphäfves af förutnämnda kongl. cirkulärbref af den 23 Juni 1813, — hvars mening tydligen, såsom ock at mgressen dertill synes, endast är att åt 1786 och 1811 års bref gitva den förklaring att, då hos någou eller några af de sökande denna utmärkta lärdom förefinnes, som i dessa bref, jemförde med 1801 och 1803 års nådiga bref, omtalas, skall denna väl gifva ostridigt företräde till första klassens pastorater, men deremot icke till den andra klassens, utan skall der, äfven om en sådan lärdom förefinnes, den enes större kunskaper mätas mot den andres i tjensten ådagalagda skicklighet och genom en långvarigare utöfving at prestembetet samlade förtjenster, — hvadan alltså denna mätniug, äfven etter utfärdandet af 1813 års bref, ju fortfarande måste ega rum, såväl till första som andra klassens pastorater, i enlighet med 1811 års bref, då, såsom här är fallet, hos ingen af de sökande den utmärkta lärdom föresinnes, som i de före 1813 uttärdade, af mig åberopade kongl. bref och resolutioner asses. — Vid företagande nu at denna mätning eller vägning finner jag, som fortfarande anser att hvarje hel gradation at pastoralexamensbetyget icke gerna kan få gälla mer än filosofie doktorsgraden, hvilken Kongl. Maj:t i nåder förklarat böra motsvara tre tjenstår, trenne af de sökande, neml. kyrkoherden J. F. Fast, komministern J. Högmark och kateketen S. Ifvarsson, sine medsökande så betydligt öfverlägsne i tjenstär, att den af dem, som i detta afseende står lägst, neml. kateketen Ifvarsson, dock har öfver sju tjenstår mer än någon af de öfrige, hvadan jag alltså, då ingen af dessa tre, mig veterligen, under sin embetsutöfning brustit i den kännedom, nit och försigtighet, som enligt kongl. brefvet at den 31 Maj 1867 äfven skall göras afseende på vid förslags upprättande, utan tvertom alla tre genom dessa egenskaper särdeles utmärkt sig, uppförer dem, med de öfriges uteslutande, på ifrågavarande förslag, och det, enär de alla hafva samma hufvudbetyg i pastoralexamen, i den ordning, som deras olika antal af tjenstär bestämmer, neml. i första r 235 3 2 2 — : att för den lilla skillnaden af ett halft — — — RC