UTRIKES. ÖSTERRIKE. I Böhmen är sinnesstämningen icke den bästa, på grund af den oklarhet, som alltjemt hvilar öfver hela situationen. Från Prag meddelas den 28 Maj, att man upptäckt ett hemligt tryckeri, från hvilket under den sednasw tiden utgått en del högförrädiska skrifter och plakater. Atta personer ha af denna anledning blifvit häktade. Tidningen Pohrokförklarar, att regeringen kränkt den böhmiska statens rättigheter genom att upplösa den måhriska landtdagen, då deremot den böhmiska landtdagen ej blifvit upplöst. Emellertid skall den böhmiska adeln veta att förhindra en politik, som går ut på att åtskilja Böhmen och Mähren. Denna hotelse har afseende på den omständigheten, att flera medlemmar af den enckiska adeln, hvaribland grefve ClamMartinitz, har rest till Mähren för att bearbeta landtbesolkningen med anledning af de förestående valen till landtdagen. FRANKRIKE. IIögsta domstolen — la haute cour de jastice — har den 30 Maj sammanträdt i Paris för att behandla de angelägenheter, för hvilka den blifvit sammankallad. Detta är egentligen tre saker: 1) Februari-sammansvärjningen; 2) bombaffären, och 3) attentatet på kejsaren. Det antages, att domen icke skall komma att afsägas förrän i nästa vecka, enär hela frågan är mycket invecklad. De anklagades antal utgör 73, af hvilka ungefär hälften, hvaribland bröderna Villeneuve, äro satta på fri fot. Hvad Februari-revolutionen angår, stödjer sig hela anklagelsen väsendtligen på uppaf Verdier, som först afgaf dessa kriftligen, derefter återtog dem, och nu åter förklarat dem riktiga och låtit föra! dem till protokollet. Undersökningsdomaren Bernier har äfven velat indraga Mazini, Felix Pyat och Blanqui i sammanngen. Ordföranden i undersökningsdomstolen har emellertid ej velat gå in derpå. Hvad attentatet angår, lära endast Flourens, Beaury och Ballot vara invecklade deruti. IIvart Flourens tagit vägen, vet man icke. Han är hvarken i London eller Brässel. Det går rykten om, att ha nyligen varit sedd i Paris, och polisen har utlofvat en belöning för hans gripande. ITALIEN. I norra delen af detta land fortfar den republikanska jäsningen. Enligt ett af oss meddeladt telegram, ha italienska flyktingar, som uppehålla sig i Schweiz, den 30 Maj öfverskridit gränsen vid Comosjön. Från Turin blefvo två bataljoner sända mot dem; förbundsrådet i Schweiz har gifvit order att noga bevaka gränsen och qvarhålla de qvarblifna flyktingarne. Den 27 Maj förekommo väpnade skaror i distrikten Castelnuovo och Berardenza; i Leguano hade oroligheter utbrutit dagen förut. I Turin gingo förliden vecka rykten om, att Garibaldi hade lemnat Caprera och befann sig på ett ställe på fastlandet. Det heter äfven, att Ricciotti Garibaldi hade blifvit häktad. Begge dessa nyheter ha emellertid befunnits vara osanna. Nu meddelas i tidningarne ett bref, som Menotti Garibaldi tillställt redaktören af en i Bologna utkommande tidning. Det lyder sålunda: Min käre vän! Jag tackar Er för Edert vänliga bref. Lanza höll sig försåtligt icke till sanningen, då han i parlamentet framställde mig som en förkämpe för Viktor Emanuels regering. Samtidigt härmed lät han dessutom bevaka mig af en polisembetsman, och karabiniererna och municipalgardisterna ha legat i läger om min bostad under de tre dagar, som rörelsen räckte. Jag behötver icke aflägga min republikanska trosbekännelse. Jag kan blott beklaga den ethusiastiska ungdomens utomordentliga otålighet; men hvarföre bekämpa densamma och i hvilkens namn? Jo, på den cliques vägnar, som man kallar den italienska regeringen! Nej, aldrig! IIelsa våra vänner och säg dem, att min karbin är beredd, samt att jag, då tiden kommer, skall vara på min post. Begagna detta bref, som ni finner lämpligast. Eder vän Menotti Garibaldi. Det synes icke vara regeringens afsigt att anställa åtal med anledning af detta bref. Regeringen antager utan tvifvel af goda skäl, att den allmänna meningen sjelf skall fälla den rätta domen åerötver. BELGIEN. Den olyckliga kejsarinnan Charlotte at Mexiko, konungens af Belgien syster, befinner sig — enligt meddelanden från Brissel — i det högsta stadiet af vanvett och slapphet. Man motser dagligen underrätdalen Anm hannas dd