en afhandling kallad ,,Eskimoisk Digtekonst, hvari H. Rönk redogör för de eskimoiska sagornas natur, samt en annen med titel ,, Saxe, Absalons Verkk, hvari A. D. Jörgensen meddelar de slutsatser angående den store historieskrifvarens lesnadsställning, som han anser ha uthärdat den kritiska forskningens prof, och karakteriserar hans odödliga arbete på ett ganska förtjenstsullt sätt. Vidare finner mani slutet af häftena skildringar utaf norska förhållanden af Jonas Lie, som äro mera förtjenta af uppmärksamhet än korrespondensartiklar från detta land pläga vara, samt en mängd intressanta upplysningar i diverse ämnen under rubriken , Kulturmeddelelser. Af Björnstjerne Björnson förekomma ett par små stämningsfulla poemer, hvarjemte N. F. S. Grundtvig, Mathilde Fibiger och Rudolf Schmidt bidragit till tidskriften med hvar sitt poem. På omslagspapperet läsas korta litteraturanmälningar. En sådan, som egnats åt Dikter af Carl Suoilsky, har blifvit verkligt komisk genom omdömets orättvisa. Den svenske skalden frånkännes ,,eiendommeligt sjeleligt Syn, utvecklad konstnärsförmäga samt makt att under tidens vexling mana stämningen fram i läsarens själ — kort sagdi, just hvad vi anse honom ega i hög grad. Den popularitet han vunnit i Sverige förklaras dermed, att vår brist på utmärkta skalder nödgat oss använda en ,,anden Maalestok än man brukar i Danmark! Månne Richardt — den främste af Danmarks yngre skalder — i sjelfva verket står öfver Snoilsky? A.