Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 maj 1870, sida 2

UTRIKES, FRANKRIKE. Det tillhörde kabinettets af den 2 Januari företräden, att det var ett väsendtligen parlamentariskt kabinett, utgång från majoriteten i lagstiftande församlingen. För att så mycket som möj igt bibehälla denna karak har mimisterpresidenten Ollivier dr genom att sa de trenne afgåängna ministrarne — Buffet, Daru och Talhouet — ersatta af atminstone två deputerade: PIichon och Måge. Vid valet af utrikesminister lärer kejsaren icke ha velat irångå bruket, att innebafvaren af denna post skall bafva ,ett stort namn. Mege den nye undervisningsministern, är född ar 1817 i Niom, blef advokat år 1845 och maire år 1862. Året derefter blef han i Puy-de-Dome vald till medlem af lagstiftande församlingen. Plichon, den nye ministern för de offentliga arbetena, var redan deputerad under juliregeringen, blef år 1S57 i Nord-departementet vald till medlem af lagstiftande församlingen och har blifvit återvald både 1863 och 1869. Både Mege och Piichon tillhörde de 116, som undertecknade den bekanta interpellationen. Plichon har icke mer än en arm. Det lärer varit mycket allvarsamt i fråga att göra Laboulaye till undervisningsminister, och det vägde under några dagar mellan honom och Duruy. Det påstås t. o. m., att telegrammer från inrikesministören hade meddelat, det Laboulayes utnämning var en asgjord sak. Ehuru denra underrättelse upptogs mycket väl af den stora allmänheten, var det dock många medlemmar af lagstiftande församlingen, som hos Ollivier beklagade sig öfver, att två af de nya ministrarne valdes utanför denna församling. Måhända har äfven dertill kommit, att kejsaren icke kunde vara rätt mycket för att se kabinettet upptaga en man, som i sin bekanta ,, Kung Pudelk uppträdt så skarpt mot honom. Allt detta tillsammanlagdt gjorde, att landet — säkert till stor skada — gick miste om Laboulaye till undervisningsminister. ,Journal des debatspåyrkar, och detta med rätta, att de lagstistaude kärerna nu skola komma ,from sounds to things, samt att de med all sart skola taga ihop med reformerna i press-, civiloch krininallagstistningen, undervis ings-väsendet, m. m. Få se, om ,de oförsonliga nu skola lemna regeringen och representationen ro dertill? Det förmodas, att Saint Marc Girardin.