Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 maj 1870, sida 2

— Min käre Jack! Hvad jag är glad att se er! — Tag af er öfverrocken, min präktige gosse, och sitt ned här i ert eget hörn Edra fötter äro väl inte våta? Tag af er stöflorna, — gör det. — Min käre Jack, jag är torr som ett ben. Inga omständigheter, så är ni hygglig. Jag tycker inte om några omständigheter. Mr Jasper, sålunda osympatetiskt hejdad i ett utbrott af entusiasm, står stilla och betraktar oafvändt den unge mannen, som aflägger öfverrock, hatt, handskar och så vidare. En gång för alla skönjes ett uttryck af ifrig, granskande, vaksam och likväl innerlig ömhet i Jaspers ansigte, då det riktas åt detta håll. Och när det riktas ditåt är dess uppmärksamhet aldrig delad; den är alltid koncentrerad. — Nu är jag i ordning och skall intaga mitt hörn, Jack. Någon middag, Jack? Mr Jasper öppnar en dörr i den öfre delen af rummet och visar ett litet inre rum, behagligt upplyst och ordnadt, hvarest ett fruntimmer med ett hemtrefligt yttre just sätter faten på bordet. — Präktige gamle Jack! utropar den unge mannen och slår ihop händerna. — Hör på Jack; säg mig hvems födelsedag det är i dag?j — Inte er, det vet jag, svarar mr Jasper och funderar. — Inte min, nej, inte min, det vet jag! — Pussys! En egendomlig förmåga i den fixa blick,