Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1870, sida 1

huruvida man borde stanna vid detta belopp eller, i enlighet med en af hr frih. Funck m. fl. i denna tidning förut omnämnd reservation, upptaga ett svenskt sonderadt statslån å 40 millioner, hvaraf dock under åren 1870 och 1871 icke finge utsläppas flera obligationer, än till ett nominelt belopp af högst 10 mill. rdr. Frih. Stjernblad godkände i hufvudsak ofvannämnda reservation, men föreslog åtskilliga modifikationer deri, nemligen att ordet ,upptuga skulle ändras till ,,upplägga, att den närvarande länesumman ej skulle ställas högre än 812 millioner rdr, att amorteringen skulle inskränkas till en tid af högst 40 år samt att räntan skulle bestämmas till högst 5 proc., såsom i allmänhet mera begärlig än den af frih. Funck föreslagna af 44 proc. I detta förslag instämde statsrådet v. Ehrenheim. Frih. v. Essen godkände äfven detsamma, men ville, att i beslutet skulle intagas en bestämmelse att med lånet skulle afses ätven att bereda tillgång för bidrag till blifvande enskilda jernvägsföretag och icke endast, såsom i frih. Funcks reservation orden lydde, ,,att bereda tillgång dels till bekostande af norra och östra stambanans fullbordande, dels ock för ivlösande af 1867 och 1569 årens för jernvägsbyggnaderna upptagna länFör det större amorteringslånet med den af frih. v. Essen beträffande ändamålet föreslagna förändring yttrade sig hrr frih. Funck, De Mars och Wern. Hr Berger ansåg det äfven nödvändigt att upplägga ett större amorteringslån och förenade sig jemväl om den af reservarterna föreslagna siffran; men han önskade, för åstadkommande af ordning och reda, att amorteringen icke skulle vidtaga, förrän 10 år efter den dag, obligationerna blitvit utsläppta. Frih. v. Schwerin ansåg det äfven vara rigtigast att upplägga ett större lån. För utskottets förslag talade hrr Nordenfelt, Ch. Dickson, Tornårhjelm. Ekenman och grefve C. G. Mörner. Grefve Henning Hamilton godkände det länebelopp, som för närvarande var föreslaget att upptagas, men önskade, att frågan om sättet för dess upptagande måtte bänskjutas till ytterligare pröfning af utskottet. I detta yrkande om återremis: förenade sig br Nordström. Frih. Bildt gi hufvudsaklig del frih. Stjernblads förslag, men ville att räntan skulle nedsättas till 4! procent. Dock påpekade han ätven ett annat slags lån, hvilket väl ej betraktades med så blida ögon, men som vore af stor fördel för staten, nemligen premielän, eller s. k. lotterilän. Då taln likväl ansåg frågan om det bästa sättet för lånets upptagande ej vara tillräckligt utredd, förenade han sig om återremiss at frågan i denna del. Grefvarne C. G. och O. Mörner samt hr Trolle motsatte sig ett större amorteringslån och voro af samma mening som utskottet i afseende på beloppet, men ville, på det skuldsumman ej måtte ensamt träffa efterlefvande, att den skulle afbetalas genom amortering på 40 år. Hr Rydin, som erkände nödvändigheten at att upptaga ett större lån, synnerligen med afseende på statens förpligtelse att inlösa 1867 och 1869 årens temporära län, ville att för närvarande skulle upplånas endast 7 millioner rdr, och den återstående summan, 112 millioner rdr, fyllas genom tillökning i bevillningen. De skäl, som anfördes mot ett större amorteringslåns upptagande, voro hufvudsakligen, attsådant icke vore behöfligt, synnerligen som kostnaderna för de beslutade jernvägsföretagen ej voro bestämda samt att den derigenom blifvande rikliga penningetillgången skulle medföra ej mindre fallande af penningevärdet, än äfven ett atvikande från nödig sparsamhet och användande, serdeles i afseende på jernvägar, af det dyrbaraste byggnadssättet. — För ett större fonderadt statslåns upptagande anfördes förnämligast nödvändigheten af att upphöra med dessa riksdag efter riksdag upprepade förnyade temporära lån, som göra statens tillstånd i finansieit hänseende högst sväfvande och icke kunna undgå att verka störande på landets kredit. För öfrigt anfördes, att tiden för ett större låns upptagande nu vore serdeles lämplig, att man hade förbindelser att inlösa, bland annat till Nässjö—Oskarshamns-bolaget, samt att för öfrigt penningar väl behötdes för framtida understöd afprivata jernbanor. Statsrådet Ehrenheim uttalade dock vissa betänkligheter mot allt för långt utsträckt understöd från statens sida för dylika företag. . Vid slutligen anställd votering i förstnämnde kammare mellan antagande af det utaf utskottet tillstyrkta beloppet och bifall till frih. Stjernblads förslag, med den deri af frih. v. Essen förordade ändring och med uteslutande af räntefoten, segrade det sistnämnda med 66 röster mot 36. Vid föredragning härefter af hvad utskottet föreslagit i afseende på amorteringstiden och räntefoten uppstod rörande sistnämnda tråga äfven en stunds diskussion. Hrr Wallenberg, frih. Bildt, frih. Tersmeden och Hasselrot yrkade nemligen, att räntan å obligationerna skulle fastställas till 42 procent, hufvudsakligen med afseende på den närvarande goda penningeställningen samt på det att det nya lånet icke måtte komma att konkurrera med hypoteksbankens med 5 procent löpande obligationer. Deremot fasthöll frih. Stjernblad sin åsigt att räntefoten måtte sättas högst till 5 procent. Häri instämde br Möller. Vid votering mellan de begge olika meningarne segrade frih. Stjernblads med 48 röster mot 31. Hvad utskottet i öfrigt föreslagit i afsseende på sättet för lånets upptagande m. m. förföll i följd af kammarens genom iden förstnämnda voteringen fattade beslut att upplägga ett amorteringslån å 40 mill. rdr. I Andra kammaren framställde hr A. Bergström ett förslag, närmast öfverensstämmande med det ofvannämnda af frih. Stjernblad i Första kammaren atgifna. Detta understöddes af hrr Kallstenius, Tranchell och frih. Gripenstedt. Hrr J. Rundbäck, Palander och Kolmodin, hvilka i hufvudsaken delade hr Bergströms åsigter, önskade emellertid att, såsom frih. Essen föreslagit i sin reservation, lånet måtte upptagas med den bestämmelsen, att användas för att bereda tillgång dels till blifvande jernvägsbyggnader och dels för inlösande af 1867 och 1869 årens jernvägslån. Hr Mannerskantz biträdde äfven hr Bergströms förslag, men ville, att föreskriften rörande öndamålet för penningarnes användande skulle utgå. Man srambhöll från denna sida, att det ej kunde I blifva fråga om, huruvida ett stort eller litet lån skulle upptagas, enär denna fråga genom riksdagens beslut om norra och östra banans byggande måste anses afgjord. De skäl, som vid förra riksdagen talade för upptagande af ett mindre lån, hade numera förfallit; så hade t. ex. erfarenheten visat, att obligationer, ställda på något längre tid, voro mera begärliga och att sålunda den ,,mellanstation för öfvergången till ett större fonderadt lån, som då påyrkats, icke mera behöfdes. Vidare hade man funnit, att ett dylikt lån ställde sig billigare än ett temporärt mindre. Den af utskottet åter upprepade invändningen, att trågan om ändamålet för penningarnes använt e änun vore outredd, förtjenede ej afseende, då man ju visste, att omkring 26 millioner skulle åtgå till beslutade stambanor och dessutom omkring 10 . millioner till betalning af de båda tillfälliga sånen 1867 och 1869. Blefve af den upplånade summan något öfrigt, kunde man då alltid få tillfälle ata om densammas användande besluta. Frib. Grirenstedt fäste sig derjemte vid formen för det ifrågasatta större lånet och sökte visa ändamålsenligheten af att göra detsamma till ett serielån eller ett sådant, hvars afbetalning kunde börjas om 10 år med en serie obligationer för hvarje år; ansåg dock tiden vara för knapp, att kammaren skulle kunna bilda sig en bestämd öfvertygelse om lämpligheten häraf. Tal. klandrade för öfrigt uppställniogen af utskottets förslag, emedan ingen statsbrist egentligen förefunnes, utan lånet wore endast ämnadt till jernvägsbyggnader och borde sålunda uppföras i ett särskildt konto. Chefen för finansdepartementet statsrådet frih. af Ugglas homställde äfven att kammaren måtte bifalla hr Bergströms förslag och framhöll förnämligast till stöd härtör den omständigheten, ate vi inom kort hatva att betala de båda sista temporära lånen, hvadan under hvartdera af ären 1871 —1874 landet skulle hafva att utgöra en amorteringssumma af vyy millioner. Mot frid. Gripenstedts åsigt rörande formen för lånets upptagande framställde talaren åtskilliga anmärkningar. För bifall till utskottets hemställan talade hrr C. Ifvarsson, grefve Posse, Hedengren, Key, Jöns Peh grefve Sj 0 och Hedin. Flera, af dessa