Territoriet Nya Mexiko fordrar nu att bli upptaget som stat i den stora nordamerikanska unionen. Nya Mexiko tillhör sedan den 2 Februari 1848 Förenta Staterna, då det i den med Mexiko slutade freden, jemte Öfre Kalifornien afträddes. Det bildade då med Kalifornien och en del af Texas ett territorium. Kalifornien har sedan blifvit upptaget till stat, och 18441 lemnade Mexiko ännu en landsträcka, hvars vestra del tillsammans med Nya Mexiko från början af 1863 utgjort territoriet Arizona. Innevånarnes antal i Nya Mexiko uppgår nu till 120,000 och består af indianer, mexikaner, spaniorer och sådane, som inflyttat från Förenta Staterna. Spanska språket är det förherrskande; , council har 13 medlemmar, som väljas för 2 år, och legislaturen 26, som väljas för 1 år. För närvarande har territoriet 17 allmänna skolor och 2 akademier; år 1866 kunde af93,516 innevånare 57,233 hvarken läsa eller skrifva, och då funnos inga andra skolor, än dem, de barmhertiga systrarne stiftat. Indianernas antal har visserligen förminskats, men de äro dock ännu talrika; många af dem äro lika vilda som förr.