Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1870, sida 3

hältegangsoch Polissaker. (Från Lane häradsrätt.) En nämndemans tjensteåligganden. ,, Bohus äns Tidning berättar: T. f. Kronolänsmannen i sane härads vestra distrikt E. Zetterlöf, hade till inget uttagit stämning å nämndemannen Olaus indreasson i Rörbäck, med påstående om ansvar lerför att Andreasson vägrat biträda med indrifing af 1869 års kronorestantier inom Bokenäs ocken. Då målet påropades inställde sig såväl åklagaen som svaranden personligen. Svaranden anförde att han i Mars månad detta ir på en Söndags e. m. fått bud från kronofjerlingsmannen med uppmaning att dagen derpå ininna sig hos honom för att vara bebjelplig vid katters indrifvande. Svaranden hade ej då varit emma, utan först hemkommit på Måndagen. På Tisdagen hade svaranden, innan han ännu var upptigen, fått bref från kronolänsman Zetterlöf med ippmaning att genast vara kronofjerdingsmannen öljaktig för skatters uttagande. Svaranden hade lå haft egna göromål, hvarför han ej kunde åtyda tillsägelsen, och derför tillsagt brefbäraren, itt den, som biträder kronolänsmannen då det är förtjenst i fråga, den kan ock biträda med uträtandet af de göromål, som ej är -med inkomst förenlig. Svaranden ansåg det dessutom icke vara en nämndemans skyldighet biträda vid dylika förrättningar, ty, enligt svarandens åsigt, vore nämndemannabefattningen en förtroendesyssla och ingalunda någon tjenstebefattning. Om kronofjerdingsmännen sjelf gjorde sin tjenst. hvilket dock ej ar förhållandet inom Bokenäs socken, vore ej så mycket att vägra deras biträde, men i de flesta fall sända de i stället sina drängar och torpare och då måste nämndemannen vara biträde åt ,,kronofjerdingsmannens tjenstedrängar-; och på dessa skäl yrkade svaranden befrielse från åtalet och ersättning för protokollslösen. klagaren påstod sig ega rätt anlita nämndemännens biträde då sådant är ,,af behofvet påkalladt, hvarför han vidhöll åtalet och yrkade ansvar å svaranden. Vid tingets slut kommer utslag att meddelas i målet, och får man då se hvem som får rätt. (Från Jönköping.) Förmodad mordbrand. I ,,Jöuk.-bladet läses: Ransakning egde rum i Torsdags i anledning af eldsvådan den 26 April. Mot en i den afbrända våningen boende slagtare Adolf Johansson förekom den besvärande omständigheten, att han uppgifvit sig hafva haft i sitt rum förvarad en större penningsumma, som skulle gått förlorad, men sedermera ej stod att finna, oaktadt förvaringsstället var oskadadt af elden. Ransakningen fortsättes nästa Torsdag. Att mordbrand starkt misstärkes, synes af den omständigheten, att försäkringsbolaget Skandias härvarande agent utlofvar nöjaktig belöning åt den, som bevisligen upptäcker att och af hvem elden varit anlagd. (Från Engelbhelm.) Sjelfmord, skrifves i ,E. TT. för den 7 dennes, föröfvades vid middagstiden i går at bokhållaren på Kungsgården (nära invid Engelholm) Axel af Zellen, en 21-årig yngling från Stockholm, eller trakten derintill. Han var qvällen förut i staden och bevistade hr Pauls konsert samt syntes då som vanligt munter och glad, och ingen kunde väl då ana att den hygglige unge mannen skulle så snart ta farväl af jordlifveis vedermödor. -Ett bref från den aflidne, funnet i hans rum, vi sar, att han tog sig afdaga derföre, att han var i balans på icke fullt 100 rår. Brefvöt, stäldt till hans broder, jagmästaren af Zellän, innehåller för öfrigt en förteckning på dem, till hvilka han häftade i skuld — och de skulderna äro icke stora. Den unge mannen sköt sig genom hufvudet med en husar-pistol uppe på ett vindsloft i Kungsgården. Denna sorgliga tilldragelse har i staden väckt allmän bestörtning. Hr af Zellän hade här för sitt trefliga umgängessätt förvärfvat sig många vänner. ENE ASAT PAP HH NA ÄT Tr ARS ASTEnOsTREA