UTRIKES. FRANKRIKE. Med anledning deraf, att Paul Dalloz, redaktör af , Moniteur universel, hade begärt, det regeringen skulle öppet förklara, att den icke, till följe af revolutionspartiets beteende och attentatet mot kejsarens lif, skulle slå in på reaktionens väg, har Ollivier tillskrifvit honom följande: ,Herr redaktör! Ni har anmodat regeringen att förklara, det den icke skulle låta föra sig in på reaktionens bana genom de beklagliga åtgärderna af dess fiender. Läs endast morgontidningarnes referater öfver de offentliga möten, som i går höllos uti Paris! Finnes det i hela Europa något enda land, i hvilket man kan yttra sig mot regeringen så som det har skett mot kejsarens regering under den sednaste veckan? Hvem talar dessutom om någon reaktion? Regeringen har sagt till folket: hvarken reaktion eller revolution, utan fribet! Är det någon enda, som svarat: reaktion? Nej, ingen! Men det finnes sådane, som svarat: revolution. Frukten således dj för någon reaktion, den ingen tillråder, utan varen hellre på Er vakt mot en revolution, som icke ryggar tillbaka för något medel, då det gäller att segra. Friheten skall endast vara i fara, om folket med köld skulle mottaga det liberala plebiscitet. Om det deremot, som jag är säker på, antager plebiscitet med stor majoritet, så är friheten oåterkalleligen grundlagd under Napoleonernas skydd. Bland de medlemmar af venstra centern, som förklarat sig vid plebiscitet skola rösta ,ja, äro: Doru, Andelarre, Georg, Brame, Alquin och Gustave Fould; 35 af nämnde parti sägas afhålla sig från omröstningen, eller rösta ,,nej. I provinserna lära på många ställen folkfester varit anordnade till i går med: anledning af folkomröstningen, som då försiggick: . Det uppgifves, att Odillon Barrot afslagit anbudet att blifva senator. Journal officiel innehåller det dekret,