Vi hafva verkligen i Sverige ett embetsverk, som i sednare tider ställt sig på utvecklingens bana, med oaflåtlig hänsyn till den allmänhets gagn och beqvämlighet, hvarför embetsverket ju finnes till, d. ä. Postverket. Dess nuvarande utmärkte chef riktar ständigt sina bemödanden derpå, att postverket skall söka vilkoren för sin tillvaro och förkofran deri att det vill på bästa möjliga sätt betjena allmänheten, genom billigare portosatser, genom enkelhet i expeditionerna och skyndsamhet i försändningarne m. m. Så har denne chef till K. M:t, och derigenom medelbart till riksdagen, framlagt ett vidlystigt förslag till en ny poststadga, hvari en mängd på olika tider utfärdade föreskrifter skulle erhålla en kodifiering, som gjorde postlagen tillgänglig för alla; så har han väckt förslag till införande af frankeringsfrihet för bref, till en lättare pakettörsändning m. m. och slutligen till ersättande af den barbariska stämplingen af tidningar genom en behörigen afvägd portoafgit. Dessa högst förtjenstfulla bemödanden hafva likväl ej, befara vi, blifvit af allmänheten tillräckligt uppskattade, och särskilt har det funnits och finnes det en man, som jagar i postchefens spår för att motarbeta hans verksamhet och nedsätta honom inför opinionen. Pompeji lagrar