RIKSDAGEN. Onsdagens sammanträden. Försla kammaren hade i Onsdags middag ett kort sammanträde, hvaremot den andra kammaren hade långvariga sammanträden å såväl försom eftermiddagen. Dervid förkastades, i första kammaren, i enlighet med vederbörande utskotts hemställanden, åtskilliga motioner, nemligen om ändring i k. förordningen om mantalsoch skattskrifningars förrättande, om vissa ändringar i rättegångsbalken, om rätt att meddela intecknings-säkerhet i åbyggnader å landet, samt om revision af konsulsstadgan. I afseende å dessa frågor fattade andra kammaren enahanda beslut, utom hvad den sistnämnda angår, som ännu icke derstädes förevarit. I öfrigt förekommo i sistnämnda kammare åtskilliga statsutskottets utlåtanden: Stockholms stads och läns kurhuslurättning. I anledning af den utaf K. M:t föreslagna men af statsutskottet afstyrkta proposition om öfverlåtelse under full eganderätt åt Stockholms stads och läns kurhusinrättning af den till samma inrättning upplåtna egendomen å Kungsholmen uppstod en längre öfverläggning. Densamma öppnades af chefen för ecklesiastikdepartementet statsrådet Carlson, hvilken framböll flera skäl, som enligt hans äsigt talade för bifall till den k. propositionen eller åtminstone till det af första kammaren fattade beslut. De vigtigaste bland dessa skäl voro, att vidmakthållandet af ifrågavarande sjukvårdsinrättning vore af vigt för hela landet, på grund af dess egenskap att vara en klinisk undervisningsanstalt för unga läkare i hithörande sjukdomar, samt att inrättningens behof af utvidgning ej kunde tillgodoses, så länge det nuvarande osäkerhetstillståndet i afseende å besittningsrätten till tomten egde rum. Hr Leijer, som biträdde dessa åsigter, formulerade ett förslag till beslut, öfverensstämmande med det af första kammaren fattade och vann för detsamma understöd af hrr Hedin, Grafström, Kallstenius, Altin, A. Rundbäck, grefve Posse, A. Bergström, frih. Alströmer och Asker, hvaremot utskottets hemställan förordades af hrr Ahlgren, Liss Olof Larsson, C. Ifvarsson och Lyttkens, hvilka ansågo, att staten borde erhålla något vederlag af Stockholms stad för den ifrågasatta upplåtelsen, äfvensom att det ännu ej vore utredt, hur stor del af tomten kunde vara för kurhusinrättningen behöflig. Öfrerläggningen slutades dermed, att utskottets hemställan godkändes med 87 röster mot 83, hvilka afgåfvos för godkännande af det beslut i frågan, som första kammaren fattat, eller att staten afstår besittningsrätten af denna egendom, på vissa vilkor och så länge densamma användes till sitt nuvarande ändamål. Denna fråga torde således blifva föremål för gemensam votering. oo Skjutsningsbesväret. Åtskilliga i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande m. m. väckta och af statsutskottet afstyrkta motioner blefvo af andra kammaren ogillade. I fråga om hr Magnus Jonssons förslag om förhöjning af legan för kronoskjutsen till 1 rdr 20 öre milen för en häst uttalade sig skiljaktiga åsigter. Utom motionären sjelf ansågo hrr Asker, Sv. Nilsson i Efveröd, Åke Andersson, Sv. Nilsson i Österslöf, Lars Persson i Hjulsta och Fr. Pettersson, att billigheten fordrade den ifrågasatta förhöjningen, förnämligast derför, att kronoskjutsen i allmänhet vore mera betungande än reservskjutsen. Utskottets förslag förordades af hrr grefve Posse och Ahlgren, hvilka ansågo, att frågan härom borde anstå, tills den kunde företagas i sammanhang med en förhöjning af skjutslegan i allmänhet. Efter slutad öfverläggning blef emellertid motionen godkänd med 76 röster mot 72. Afven härom torde gemensam votering komma att ega rum. Frälserusttjenstens utgörande in natura. Mot utskottets hemställan om afslag å väckt motion angående frälserusttjenstens utgörande in natura gjordes utskilliga invändningar. Hrr Mankell, Ola Jönsson, Jöns Andersson och Sven Nilsson i Österslöf sökte ådagalägga rättvisan i den ifrågasatta åtgärden; hrr grefve Posse, v. Geijer, C. Ifvarsson och frih. Koskull förordade bifall till utskottets förslag, enär de ej ansågo skäl för närvarande förefinnas att utvidga indelningsverket. Vid voteringen utföllo 75 röster för utskottets och 72 för motionärens förslag. Rustningsoch roteringsskyldighetens skiljande från jordbruket. En kort diskussion föreföll vidare i anledning af den utaf utskottet afstyrkta motion, om åtgärders vidtagande för rustningsoch roteringsskyldigheternas skiljande från jordbruket. Motionären, hr Kjellman, uppläste ett längre skriftligt anförande och slutade med att yrka bi