Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1870, sida 2

om Ur-patriarkernas slägtregister. I Hvem har icke i sin barndom fått inära, och i hvilken skola inläres det ej ännu i dag: ,,Och Adam var hundratrettio år gammal och Kan födde en son, och voro Adams dagar, sedan han födt Set, åttahundrade år, så att Adams hela ålder vardt niohundrade och trettio år — och så vidare, ända till dess man kommer till Metusalah, då det heter: ,,Och Metusalah var hundradeåttio och sju år gammal, och födde Lamek, och Metusalah lefde, sedan han födt Lamek, i sjuhundradeåttatio och två år, så att Metusalahs hela ålder vardt niohundradesextio och nio år, och han blef död!, o. s. v. Den bibliska historien tillägger, att Metusalah uppnådde den högsta lefnadsålder, som ännu kommit någon dödlig till del. Emellertid har dessa våra ,ur-patriarkers höga ålder icke alltid tagits så efter orden, som bibeltexten lär och som det inpräglas i barnaminnet. Äfven eljest renläriga menniskor hafva tyckt att siffrorna vore något öfverdrifna och hafva äfven här sökt en tillflykt i s. k. ,naturliga förklaringar, hvaraf den vanligaste varit, att man antagit, det åren i de uräldsta tiderna räknades efter månader, en förklaring, hvilken dock, såsom man lätt inser, är föga tillfredsställande. Inom den lärda verlden har man, sedan årtuson tillbaka, mycket sysselsatt sig med dessa tal, och de nyaste forskarne hafva anat, ätt de icke varit tillfälliga — lika litet som de kunnat angifva faktiska förhållanden — utan att de dolde gamla beräkningar på astronomiens och kronologiens område. Särdeles har den lärde v. Bunsen forskat på detta område och äfven varit lösningen ganska nära, ehuru han ej lyckades finna den rätta. Det har varit en yngre svensk vetenskapsidkare förbehållet att finna nyckeln till den gamla gåtan, och detta så säkert och fullständigt, att intet tvifvel längre kan existera rörande sakens rätta sammanhang. Denna upptäckt — ty den är en sådan — finnes framlagd i den uti sednaste häftet af Göteborgs kongl. Vetenskapsoch Vitterhets-samhälles handlingar införda afhandlingen: ,,Ur-patriarkernas slägttafla i Genesis af Victor Rydberg. Då saken är af ett icke ringa allmänt intresse och då den särskilt bör lära menniskorna att taga sig tillvara för denna hårda bokstafstro, som ännu mångenstä