Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1870, sida 1

mnucr CJ IOTCIunnes 101T andru Doläg all JG alv lägga andra jernvägar i samma riktning. Vid votering mellan detta förslag och K. M:ts proposition godkändes den sistnämnda med 52 röster mot 25. Med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut om stambanornas spårvidd har statsutskottet framställt söljande jemkningsförslag, nemligen att riksdagen måtte besluta, att norra stambanans sortsättning skall utföras efter en väsendtligen mindre kostsam plan, än som blifvit af styrelsen för statens jernvägsbyggnader föreslagen, och att riksdagen måtte anhålla, det täcktes K. M:t, efter fullständig och noggrann utredning af alla på frågan inverkande förhållanden, taga i öfvervägande huruvida det må finnas lämpligt, att å norra stambanan använda en spårvidd af 3 fot 6 tum, engelskt mått. Hr Bergstedt, och med honom grefve C. G. Mrner samt kr Hasselrot, yrkade att detta förslag måtte förkastas och kammaren vidblifva sitt förra beslut af skäl att riksdagen ur konstitutionel synpunkt icke egde att fatta beslut rörande administrativa detaljer eller att fastställa vilkor i afseende på företag, för hvilkas utförande riksdagen förut utan vilkor beviljat anslag. . Frih. Funck uppträdde för bifall till utskottets förslag, hvilken åsigt ock efter votering med 43 röster mot 24 vann riksdagens erkännande. Upphäfvande af riksbankssedlarnes s. k. tvångskurs. Konstitutionsutskottet har, utan att någon motion blifvit vid innevarande riksdag derom väckt, upptagit det vid förra riksdagen framstälda förslag om borttagande af den i 72 8 regeringsformen stadgade tvångskurs för riksbankens sedlar samt sålunda häraf föreslagit, att nämnde paragraf måtte erhålla följande förändrade ly-J; delse: , Riksbanken förblifver under riksdagens egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, kamrarne dertill förordna, efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare at riksdagen göras kunna. Riksbankens sedlar skola, vid anfordran, efter deras lydelse, af riksbanken inlösas. För bifall till denna utskottets hemställan, yttrade sig hrr Hierta, Lithner, frih. Gripenstedt, A. Bergström, Åstrand, Mannerskantz och Nils Larsson i Tullus, hvilka framhöllo den stora fara för allmänna rörelsen, som skulle uppstå, i händelse riksbanken — något som visserligen för närvarande icke vore att befara — skulle finna sig urståndsatt att infria sina förbindelser. Motståndet mot den föreslagna reformen härledde sig ej af några bestämda åsigter om dess skadlighet, utan grundades endast på en dunkel farhåga derom, att denna reform skulle vara af vågot gagn för privatbankerna. Men detta vore alldeles icke händelsen: tvärtom skulle privatbankerna genom en förändring af nuvarande förhällanden lida skada, då de blefve tvungna att genom lån förskafla sig en silfverkassa — en affär, som de fleste privatbanker säkerligen ej skulle kunna på ett för dem sjeltva fördelaktigt sätt bedrifva. För öfrigt skulle, äfven om denna paragraf upphäfdes, riksbankssedeln komma att behålla vissa företräden, såsom att erdast kunna mottagas i offentliga kassor och vid våra domstolar. Man bade sagt, att i händelse ar bifall, skulle privatbankerna komma att ,länsa riksbankens siltverförråd, men man borde besinna, att riksbanken kunde hos privatbankerna göra en ,kontravisit och på samma dag ånyo uttaga det straxt förut densamma affordrade silfret. För afslag å den ifrågasatta grundlagsförändringen talade hrr Ljunggren, Pettersson, Medin, Östman, Ehrenborg, Key, Engman, Häggström, Fredriksson, A. Persson, Leijer, Hörnfelt, Uhr, Agardh, Jöns Persson, Petter Andersson, C. Ifvarsson, P. Nilsson i Kulhult, Törnselt. Dufva och frih. Koskull, af hvilka dock flera erkände det principielt riktiga i den föreslagna ändringen, ehuru de icke ansägo tidpunkten för densammas genomförande ännu våra inne. Flera af dessa talare ville, att man från motsatta sidan skulle tydligen ådagalägga, att de dunkla farhågorna saknade all grund och att ingen hund låge under förslaget begrafven, Vid slutligen anstäld votering förkastades utskottets förslag med 139 röster mot 48. ölriga afgjorda frågor. Samma utskotts utlåtanden n:is 60 63, samtliga afstyrkande motioner om skjutsväsendets ordnande, om frälserusttjenstens utgörande in natura samt om åtgärders vidtagande för rustninga-och roteringsskyldighetens skiljande från jordbruket, gillades af Första kammaren. Jemväl godkändes af denna kammare samma utskotts på grund af väckt motion gjorda hemställan att riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes låta utreda förhållandet i afseende å tillkomsten och beskaffenheten af vissa från kyrkorna i de fordom danska provinserna utgående afgifter samt till riksdagen aflåta framställning em och på hvad sätt dessa afgifter må, utan statsverkets betungande eller förnärmande af någons rätt, för framtiden kunna supphöra. tatsutskottets med anledning af väckt motion framstälda förslag, det riksdagen ville uti skrifvelse anhålla, att K. M:t täcktes låta utreda, om soch på hvad vilkor en till tryggad besittning för I Skillinge siskeläges åboar ledande reglering må kunna åvägabringas samt till riksdagen derom aflåta proposition, godkändes med ctt af grefve A. Wachtmeister formuleradt tillägg, åsyftande att sdervid äfven skulle tillgodoses staden Kristianstads T rätt. Vidare godkändes af Första kammaren statsshutskottes förslag till voteringspropositioner med sanledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande IK. M:ts proposition om rättighet för Göta kanalbolag att af de till säkerhet för kanalens framtida underhåll i riksgäldskortoret deponerade medel slytta en summa af etthundratusen riksdaler mot aflemnande af 1,000 st. aktier i Kinda kanalverk å sammanlagdt enahanda belopp. Ä Utskotisbetänkanden. Lagutskottet har afstyrkt hrr Åedins. Wennerus, Engmans och Wedbergs motioner om ändringar uti strafflagen, hvaremot utskottet, med anledning af hr Kinmansons motion i samma ämne, hemstält, att riksdagen må i und. skritvelse, med suttalande af den åsigt, att fängelse vid vatten och bröd, då det icke vidare sådane straff kan ådömas, sej lämpligen torde böra såsom förvandlingsstraff vbibehållas, samt att töljaktligen önskvärdt vore, satt detsamma kunde utbytas emot annat fängelse, anhålla, att K. M:t täcktes i sådant afseende låta tillvägabringa nödig utredning af de på frågans slösning inverkande förhållanden samt derefter för riksdagen framställa förslag i ämnet. 2. afrifna af hen Ae ÅA.