Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1870, sida 2

Finland. Patronatvälten. I Helsingfors Dagblad läses: Sedan II. K. M:t uti nådig kungörelse af den 21 December 1868 på Finlands ständers tillstyrkan förklarat; att patronatsrätt till besättande af presttjenster hädanefter ej vidare skall någon förunnas, samt att beträffande dem, hvilka dylik rätt redan innehafva, sådan författning till upphäfvande deraf för framtiden skulle efter vederbörandes hörande vidtagas, som efter lag och särskilda omständigheter kunde ifrågakomma, har domkapitlet i Åbo erkestift anmält, att kyrkoherden i Kjulo pastorat kallats af innehafvaren utaf Kjuloholms fideikommiss, kapellanen i Karuna till Sagu pastorat hörande kapellförsamling af egaren till Karuna sätesgård, kyrkoherden i Haliko pastorat samt kapellanerna vid IIaliko moderkyrka och angelniemi kapell åf egaren till Åminne sätesgåärd, kapellanen i Willnäs kapell af Lemo pastorat utaf egaren till Willnäs allodialsäteri samt kapellanen i Jokkis, Bertula och Humpila till Tammela pastorat hörande kapeller af egaren till Jokkis gods. I anledning deraf hafva allmänna kyrkostämmor uti nämnde förzamlingar förrättats, dervid innehafvaren af Kjuloholms fideikommiss, Karuna sätesgård och Jokkis gods förklarat sig villige att afstå sin patronatsrätt på särskilda med församlingarne öfverenskomna vilkor; och som kejserliga senaten den 7 sistlidne Mars gillat och till efterlefnad fastställt berörde öfverenskommelser, komma kyrkoherdeembetet i Kjulo pastorat, såsom konsistorielt, äfvensom kapellanstjensterne i Karuna samt Jokkis, Bertula och Humpila kapeller att framdeles i vanlig ordning Sesättas. Deremot har innehafvaren å Åminne fideikommissgods, flygeladjutanten och öfversten G. W. Armfelt bärvid uppställt sådane vilkor, som ej kunnat godkännas, äfvensom egaren af Willnäs allodialsäteri grefve K. R. Mannerheim förmält sig ej vilja afstå en rättighet, som tillhörde hans slägt och af ålder varit med Willnäs gård förenad; hvarföre kejserliga senaten förklarat, att frågorna om upphäfvande af patronatsrätten i Haliko och Willnäs tillsvidare förfalla. Sedermera upplyses att grefve Armfelts vilkor voro de, att han ville tillförsäkra församlingen rättigheten att till sina kyrkoherdar och kapellaner kalla de prestmän församlingen önskade, oberoende af domkapitlets förslag, helst församlingarne för närvarande faktiskt med hans begifvande åtnjuta denna förmån: Då emellertid en sådan rättighet genom sin liberalitet står i strid med kyrkolagens föreskrifter, har grefve Armfelts vilkor blifvit af domkapitel och styrelse afböjdt.