Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1870, sida 1

af behofvet påkallad föreslog talaren, att riksdagen skulle besluta en anhållan hos regeringen deraf, buruvida båtsmanshället numera är tidsenligt och för sjöförsvaret lämpligt eller om ej skäl förefinnes att ställa en del af båtsmanshållet på vakans. Detta förslag understöddes af hrr Ola Månsson, Petter Andersson och Fredrik Pettersson. Mot detta förslag gjordes af hrr Mannerskantz, Adlersparre, John Ericson och Almqvist den invändningen, att när sjelfva hufvudpunkten försallit, vore det ej skäl att besvära K. M:t med en skrifvelse rörande en bifråga, så mycket mer som det vore att hoppas, att behöfliga reduktioner i manskapets personal äfven utan någon skrifvelse skulle komma till stånd. I voteringen afgåfvos 89 röster iör hr Rundbäcks förslag, hvaremot 58 voro för rent afslag å utskottets hemställan. Indelningsverkets aflösande. . I andra kammaren förevar dessutom i Lördags afton dess tillfälliga utskotts utlåtande i anledning af hr J. Mankells motion om indelningsverkets aflösande ech om ny stams upprättande. Utskottet har med hufvudsakligt biträdande af de åsigter, motionären uttalat, föreslagit en anhållan hos K. M:t att ,,låta utreda, huruvida det nu å roteoch rusthållare hvilande besvär på billiga grunder skulle kunna aflösas och den för armen och flottan, med afseende på den utsträckta värnepligten, behöfliga stam på annat sätt afskaffas och underhållas, utan att kostnaderna för det sålunda ombildade försvarsväsendet i anmärkningsvärd mån öfverstiga dem, som för närvarande till försvarsverkets upprätthållande utgå. Hr v. Geijer öppnade öfverläggningen om denna fråga, med den förklaring, att han förordade förslaget och gerna skulle se, att vårt närvarande försvarsyäsende blefve ombildadt på ett sätt, att nationen i farans stund åtminstone kunde ega det medvetandet att för sitt försvarsbafva gjort allt, som stätt i dess makt. Liknande åsigter uttalades af hr Sv. Nilsson från Österslöf som framhöll, att en utredning vore af behofvet, emedan vid det förhållande att nu en nyvald riksdag vore sammanträdd, K. M:ts svar å den under förra riksdagsperioden aflåtna skrifvelse icke vere af någon egentlig betydelse. Endast regeringen vore i stånd att åvägabringa en utredning, enär både tid och materialier fattades riksdagen. Hr Ribbing motsatte sig förslaget och påminte derom, att 1867 års riksdag begärt att K. M:t ville låta utreda och vid uppgörande af förslag till armåens organisation taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor det nu på roteoch rusthållare hvilande besvär må kunna lindras eller ock aflögas. Då K. M:t i det förslag, som i anledning härat blifrit aflåtet, bestämt sig för det ena af dessa alternativer eller en lindring af indelningsverkets tunga, vore det ej lämpligt att nu inkomma med en ny skrifvelse om aflösning, så mycket mindre som deri ingen propositions framläggande blifvit begärdt. Talarens åsigt om indelningsverket var för öfrigt, att detsamma bäst passade för ett folk, sådant som vårt, som aldrig kunde tänka på att begynna något anfallskrig. Mot förslaget yttrade sig äfven hrr frih. af Schmidt, grefve Posse, 4. Bergström, Kallstenius och grefve Sparre. För detsamma talade deremot vidare br John Ericson, som ansåg att indelningsverket stode i vägen för en verkligt ändamålsenlig omorganisation af landtförsvaret, samt att den indelta soldaten vore dyrare än någon annan, då i krig ej blott han sjelf, utan äfven hans hemmavarande hustru och barn måste underbällas. IIr Mankell, som äfven yrkade bitall till utskottets hemställan, fann en begäran om ytterligare utredning fullkomligt på sin plats, då K. M:t i sitt svar ä förra skrifvelsen icke yttrat sig om en aflösning af indelningsverket. Men för armefrågans lösning vore af största vigt att få utredt, på hvad sätt en aflösning skulle kunna anordnas äfvensom huru en annan stam än indelta armåen och båtsmanshållet skulle kunna upprättas, ty först sedan en dylik utredning skett, blefve man i tillfälle att med vederbörlig sakkännedom afväga fördelarne af indelningsverkets bibehållande eller afskaffande. Sedan ytterligare hrr Heggström, Ola Jönsson, Jöns Andersson, Uhr och Johan Jönsson yrkat bifall, skreds till votering, hvarvid utskottets förslag förkastades med 91 röster mot 74.