Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1870, sida 3

räg 6 rdr 52 Sk. 00 172 9 v12 sk. Rättegångsoch Polissaker. Rådhusrätten. Bedrågeri och förfalskning. En härvarande handelsfirma har för någon tid sedan varit utsatt för ett bedrägeri af mera ovanlig art, hvarom ransakning i förrgår egde rum vid rådhusrättens andra afdelning, dit handlingarne i målet blifrit från konungens befhde remitterade. I firmans salubod hade nemligen i medio af sistl. December inkommit en landtbo, hvilken, under förmälan att han från en slägting i Amerika fått sig tillskickad en vexel Å 50 rdr, utställd å Skandinaviska kreditaktiebolaget härstädes, begärde upypserå om hvad han hade att iakttaga för att få vexeln inlöst då den uppvisades i banken. Han hade dål blifvit uppl st om, att vexeln skulle vara endosserad oc försedd med tvenre vittnen, hvarpå han aflägsnat sig. Några dagar derefter återkom samma landtbo i firmans bod, då åtföljd af ett par af de mera kända kunderna, samt uppviste samma vexel, vederbörligen endosserad af den person, till hvilken den var utställd, en hustru Johanna Magnusson i närheten af Herrljunga, samt försedd med påskrift af tvenne vittnen. Då han emellertid påstod sig icke vara hemma i dylika affärer, frågade han en af delegarne i firman om icke denne ville ölvertaga inkasseringen af vexeln och förskottera penningarne, hvarpå handlanden ingått och lemnat 50 rdr. Skandinaviska kredit-aktiebolaget hade dagen derpå infriat vexeln. I början af innevarande år blef hos sistnämnda bolag för inlösen presenterad en sekunda vexel på samma belopp, vid hvilket tillfälle det uppgafs, att den först utfärdade icke kommit hustru Magnusson till handa. Personen, som anmälte sig, hänvisades då af bolaget till den ofvanomtalade firman, hvilken nu gjorde den obehagliga upptäckten, att den varit utsatt för ett groft bedrägeri. Att få fatt i bedragaren var emellertid icke så lätt, då den ofvannämnde landtbon icke var vidare känd än till utseendet. I början af innevarande månad hade det emellertid lyckats firman att upptäcka denne, som befanns vara stationskarlen vid Vara jernvägsstation Johannes Andersson Brodd, hvilken vid anstäldt förhör, efter att först ha förnekat all vetskap om bedrägeriet, slutligen erkände detsamma och berättade följande: I medio af December hade han af hustru Magnusson blifvit ombedd att uttaga ett bref, som hon väntade från sin i Amerika vistande man och hvilket bref förmodades innehålla penningar. Detta hade Brodd äfven gjort, men sedan han bekommit brefvet hade han uppbrutit detsamma och uttagit vexeln samt derefter åter förseglat det. Hustru M. hade ej upptäckt, att brefvet blifvit öppnat, men saknat vexeln samt derefter skrifvit till mannen och omtalat förhållandet, hvilken då sändt en ny vexel å beloppet. Vidare erkände Brodd, att han förskaffat sig penningar för densamma på sätt som ofvan blifvit omtaladt och att han, som ej kunde skrifva, narrat skomakaren Svante Johansson Lust att endossera den och skrifva vittnenas namn, hvilket denne äfven på god tro verkställt. Den person, som infunnit sig hos firman, hade varit hans bror, förre extra stationskarlen Carl Andersson, som blifvit instruerad af honom huru han skulle bära sig åt. Af penningarne hade han lemnat brodren omkring 16 rdr och användt det öfriga för egen räkning. Till följd af detta erkännande blefvo alla tre häktade vid ett förhör, som hölls i Herrljunga, och sedermera hitskickade samt voro, som nämndt, inställda inför rådhusrätten. Vid detta förhör erkände äfven samtliga de tilltalade sin delaktighet i bedrägeriet, hvarefter måslet uppsköts, för infordrande af deras prestbevis, s tll Torsdagen den 12 Maj. På begäran tillät I domstolen Carl Andersson och Svante Johansson I Lust att under tiden vistas å fri fot, hvaremot I Brodd återfördes i haktet. Stölå från husbonde. Månadskarlen Carl Axel Svensson Lif, en ung man af omkring 20 lärs ålder, hvilken natten till den 13 dennes försöfvade den förut omnämnda djerfva inbrottsstölden så handelsbolaget Carl Tiljander Å Ciis kontor, sdervid han tillgrep omkring 72 rdr i kontanter dömdes sistlidne Torsdag, att för första resan stöld tråän husbonde hållas till 1 års straffarbete, samt att i 5 år vara förlustig medborgerligt förtroende (Från Lund.) En märklig rättegång är, berättar Folkets Tidningo, ej längesedan afgjord i högsta domstolen mellan två svågrar och adelsmän här i Skåne Un bevillning till staten skulle för ett par år se sdan utgå af skånska fideikommisset Råbelöf oct Odersberga. Summan, som uppgick till icke min dre än omkring 14,000 rår, söktes hos fideikom missets nuvarande laglige innehafvare, br v. Böhnen, boende i Riseberga. Denne företedde ett kon I trakt, enligt hvilket han för sin lisstid öfverlätit samma fideikommiss och brukanderätten öfvet nämnde egendomar åt sin svåger major Kennedy a I mot en förbehållen årlig lifstidsränta af 5,000 rdr Detta oaktadt blef hr v. B. lagsökt för summar Åoch af N. Åsbo häradsrätt ådomd att betala den ssamma, hvilket gjorde att ban måste uppgifva sil r j egendom till cession. Euratorerna i konkurse! söfverklagade utslaget i hofrätten, som deremo domde hr Kennedy att betala summan. Denne sjsom äfven från samma tid undandrog sig att be iala lifstidsräntan, anförde besvär hos K. M:t öfve -hosrättens dom, som dock nu blifvit af högst: I domstolen fastställd, så att hela summan, uton rlifstidsräntan, som br K. kommer att betala, läre nu belöpa sig till omkring 16,000 rdr. 8 — — (Från Norrköping. f. Bekännelse. I Norrk. TIdn. sör i Torsdag ulases: Vid i går atton i poliskammaren företage -sextra förhör med handlanden N. J. Hellström här h städes, haktad och tilltalad för mordbrand, erkän — de han att han anlagt densamma. Han bade a Toradags afton, sedan lamporna i boden blifv—släackta först gått in på koutoret, der han inskri r vit åtskilligt i böckerna, hvarefter han ånyo utgå a si boden och tändt eld i en hög tidningsmakulatu som derstädes låg förvaradt på en hylla. Sede ls detta var gjordt och han sett att elden tagit sit r, gick han in i sitt rum och klädde af sig, hvarefte ch han gick till sängs. Då de tillsammans med Hel nI ström boende dvinspersonerna gjort honom up ca märksam på det buller, som elden förorsakad nI skyndade ban ut och uppväckte först bodgossarn hvarefter han var bebjelplig vid bergningsarbete s-Ilan hade ej längre tid än dagen forut umgat med tanken att anlägga mordbrand. Fruktan f en i dagarne förfallen vexel på 154 rår, jemte å skilliga andra skulder hade dritvit honom derti Han sade sig ej hafva någon medbrottslinsg oc hade ej anförtrott sin plan hvarken åt de m honom inneboende qvinspersonerna eller gossarn-si boden.— I afseende på sitt förhållande till kor n-Ppavjonen Noreus, påstod Hellström fortfarande, a ot I förre bandlanden Westerberg tubbat honom såv att anklaga N. för stöld som att vidtala vittne ar lott afgilva falskt vittnesmål. Westerberg sku nJ äfven, enligt Hellströms uppgift, hafva uppman ä-honom till åtalet mot stadsfiskalen Rosengre ck Bolagskontraktet emellan Hellström och Nor6 I funres hos Westerberg, som under rättegång de mot Norbus mottog detsamma af Hellström. Ra ar öts till i morgon Fredag. j . j