Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1870, sida 2

vier har ställt en cirkulärskrifvelse till sina valmän i Var-departementet för att I personligen yttra sig angående betydelsen saf plebiscitet. Den ogunst, som drabbat Ollivier från en del håll, har sin motsats suti det erkännande, som han får röna från Thögsta ort. Så omtalas i en korrespondens till ,,Köln. 2eit., huru han var firad på en fest hos prinsessan Mathilde. Olliuier — heter det — var lejonet för aftonen, och kejsarinnan samtalade med honom der en hel timme, varande ensam med honom i en liten salong. . France militaire omtalar en expedition, som general Wimpsken nyligen utfört si södra Algier. Fransmännen upphunno ienden två gånger, och i en drabbning dödades den gamle scheiken Si-Toyel. Wimpffens kolonn var 2,700 man stark. Det är den på sydvestra gränsen varande stammen Uled-Sidi-Scheid, som är härden ktör upproret. ENGLAND. Den 23 dennes utbjöds på börsen i LonIdon ett nytt egyptiskt lån på 7,142,180 I pd st. Priset är 78 pd 10 sh. för 100 pd; men enär diskontot betalas i förskott och räntan är 7 procent, komma de, som teckua sig till detta lån, att i verkligheten uppbära den orimligt höga räntan af 11 procent. Lånet skall genom inbetalninssar hvarje halfår vara till fullo äterbetaldt som 20 år. En i Woolwich varande fabrik, der den stelegraskabel tillverkas, som skall nedläggas mellan Singapore och Hongkong, har genom eldsvåda blifvit förstörd. Kabeln slärer emellertid dock icke hafva lidit näIgon betydligare skada. ITALIEN. Från Rom skrifves: vbland de ,,pilgrimer, som på den sednaste tiIden kommit hit, befinner sig äfven en deputation af fromma katholiker från Aachen, hvilka skulle söfverlemna påfven en adress, i hvilken rotestesras mot de liberala katholikerna i Tyskland och den försäkran gifves, att innevånarne i Aachen anse påfven för ofelbar och hålla allt för sanning, som han lärer och befaller. Erkebiskopen af Köln s(skulle öfverlemna pengarne och adressen, men kan ej besluta sig derför, och så bli begge delarne t. v. liggande hos honom. I en annan korrespondens heter det: Om man i Rom förstode att tyda tidens tecken, skulle man der lägga märke till, att vid konciliet just biskoparne i konkordatstaten träda i spetsen för oppositionen mot ofelbarhetsdogmen. Furst Schwarzenberg gör sig rätt egentligen till härförare för den minoritet, som faller ,,Civilta Cattolica så föga i smaken. Kardinal Rauscher flyr t. o. m. till Neapel med en brochyr mot ofelbarheten, enär han icke vågar lita på de romerska tryckerierna; detta är ett slags motstånd, som åtminstone vill säga så mycket, som då på Ludvig XV:s tid de franska encyklopedisterna läto trycka sina arbeten under holländska generalstaternas skydd. Så långt har det kommit med harmen öfver allmakten af Loyolas lärjungar, hvilka icke veta af något annat hem än Rom. Dagens post. FRANKRIKE. Som det var att förutse, tilltager ,,plebiscitrörelsen dag för dag. Så höllos i Paris den 26 dennes icke mindre än 12 offentliga möten. De äro vanligtvis talrikt besökta, men det går långt lugnare till, än man skulle tro. En af tidningarne anmärker af denna anledning: De allmänna mötena fullända vår politiska uppfostran. För ett år sedan kunde det icke samlas 50 parisare utan att skria och ropa, utan att kasta omkull omnibusar, slå sönder lyktor och börja att bygga barrikader; nu förekomma icke så. ofta sådane utsväfningar, och peliskommissarierna ha t. o. m. en tendens att försvinna. Det ropas: yvLefrve republiken! utan att göra något vidare intryck på honom; ja, en at dessa tjenstemän — . helt säkert en man, som är före sin tid — blef 1 t. o. m. i går gripen på bar gerning att sofvaAf de större städerna är Marseille den, I; i hvilken rörelsen är starkast. , Medbor1 garen Bouchet förde der i går åtta dagar sedan ordet i ett stort möte, som hölls i Salle Musset. Äfven i Lyon agiteteras starkt; i förra veckan höllos der tre folkmöten. den skrifvelse, som Ollivier riktat till ! sina valmän i Var-departementet, heter ( det: Kejsaren har athuggit de utgångna grenarne på författningen, på det den må kunna tå friska krafter och likasom blifva föryngrad. Den 8 Maj skall han tillfråga Eder, om han gjort väl deruti. Jag tillråder Er att med entusiasm svara på denna uppmaning, samt att vid valurnan möta meds en sedel, på hvilken står: ja. Det finnes nog åtskilliga, som skola uppmana Er att svara: nej; hören icke på dem! Ministerpresidenten påminner derefter om sina antecedentia och anmärker, att enheten i hans ider härrör från enheten i hans känslor. Än vidare heter det der: vad politiken angår, har jag endast haft en passion: kärleken till det stora och goda franska folket. Hvem är revolutionernas försoningsoffer?f År det icke folket? Ilören icke på dem, som råda Er att rösta nejm Förutsatt, att de segrade den 8 Maj i Var och i hela Frankrike; hvad skulle då ske? De skulle hämna sig, fängsla och sörvisa; de skulle upprätta en social republik, men den skulle icke fortfara längre än en ovädersdag. Nationen skulle, med blygsel öfver sin förbigående u svaghet, snart resa sig och säga: ,Nu ha vi länge nog lefvat i anarkil Förutsatt deremot, att våra IP vänner segra, huru helt annorlunda skulle ickel te allt blifva! Då skulle Er tillförsäkras en läng g framtid af trygghet, förtroende och lugn. — — Sanden oss derföre en vacker majoritet. Jag skall mottaga den som ett vittnesbörd om Er tillgifvenhet, och mina krafter att tjena Er skola derigenom bli förstärkta. GREKLAND. d ,Times för den 26 dennes offentliggör å ett bref från mrs Lloyd, den ena af delsl damer, som föllo i röfrarnes händer. Hon beskrifrer öfversallet sålunda: aj Då de två gendarmer, som redo framför vagHå . U nen, voro fallna, stannade vagnen; flera skott afE ossades sedan, och vi kastade oss på vagnbottbe hen. I ett nu voro vi omringade af banditerna, be m tvingade oss att stiga ur. Genast derefter eföll en ny skärmytsling mellan röfrarne och oldaterna, under hvilken vi lade oss ned på marSO cen, under det kulorna hveno öfver våra hufrulen. Så snart röfrarne voro utom skottvidd, bör-af ade de bli ohöfliga. Mig gjorde de intet ondt, nen lady Muncaster slogo de med en käpp och tet yckte så häftigt i hennes halsband, i hvilket hon oc var ett perlkors, att de nära nog hade qväft henne. Om slutkatastrofen saknas ännu fullstänliga upplysningar. Af en depesch, afsänd rån Athen natten mellan den 21 och 224. lennes, finner man att soldaterna hade N nneslutit röfrarne i ett torn, som låg i ; ärheten af kusten vid Oropo, c:a 4 mil OÖ. ordvest om Marathon. Åt nörr synas A. ötrarne varit afskurna genom Oropofloden. A. Je gjorde ett misslyckadt försök att kom5! na öfver till Euböa; då de utröttade fån-0 arne icke kunde följa röfrarne, blefvo de be ödade med dolkar, först Herbert och be refve Boyl, sedan Whyner och Lloyd. . Je tvenne sistnämndes lik blefvo till lands Fi ransporterade till Athen och lära — eno d