Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1870, sida 2

laratl D00T Mala TIII ORKHAudo 101SIiBRUgner 1 zrannlagenhet, då vi böra akta oss för ut genom lättsinniga och grundlösa bekyllningar väcka förargelse hos svenskarne ( Amerika, och då den svenask-amerikanska pressen bör taga sig till vara att icke, genom ett rått och ohyfsadt skrifsätt, väcka anstöt och bedröfvelse inom det gamlal; nemlandet, der man djupt och varmt önskar, itt vår sosterjords utflyttade barn må ej blott vinna egen lycka på den främmande jorden, utan ock brirga heder och anseende åt det svenska namnet. Vi hafva, under den flygtiga granskning vi kunnat egna den svensk-amerikanska pressen, blott kunnat bedöma tidningen ,Hemlandet efter hörsager. Då denna tidaings i år utgifna nummer nu ligga under våra ögon, finna vi med verklig tillfredsställelse, att densamma, såvidt vi kun: nat genomögna dess långa spalter, står fri från de utgjutelser af hätskhet och råbet, som vi hos några andra blad anmärkt och beklagat. Att den svenska allmänheten värderar denna bättre anda, synes framgå deraf, att ,,Hemlandet lärer vara det mest spridda svenska blad i Amerika, räknande icke mindre än nära 4,000 prenumeranter. I en uti H.T:n införd uppsats om de s. k. ,,Campmeetings i Amerika, hvilka hufvudsakligen tillhöra metodismen, förekommo några antydningar rörande svenska prester och serskildt em pastor N. Vi böra nämna, att dessa antydningar blefvo af oss förbisedda vid genomläsningen af manuskriptet till ifrågavarande artikel. Nu finna vi emellertid, att under orden förborgats insinuationer, af hvilka några gälla pastor Norelius, från hvilken också en reklamation anländt, som finnes införd i dagens nummer. Vi anmärka mot detta pastor N:s genmäle, att då han talar om de penningar, hvarmed , Gud låter sig nöja eller icke låter sig nöja, så är detta, i våra ögon, ett vederstyggligt och hädiskt tal, som aldrig borde gå öfver en prestmans läppar. Må pastor Norelius uppmana sina församlingsboer att efter råd och lägenhet bidraga vare sig till kyrkan och presten eller till skolan och andra jandliga ändamål; men må han akta sig för att dervid missbruka Guds namn. Många klagomål hafva varit anförda mot en del svenska presters i Amerika förhållande gentemot sina församlingar, derunder ofördragsamhet och vinningslystnad utgöra de mest framstående klagoI punkterna. Af en brefskrifvare, för hvilken vi hafva all anledning att hysa aktning, ställes dock deremot det omdöme, att han ,i fäderneslandet funnit få prester så fördragsamme och nitiske i sitt kall som här, ett omdöme, hvari han är viss att de stilla i landet skulle instämma, ,derest deras röst kunde nå öfver hafvet. j f sammanhang härmed protesteras lifligt mot de äreröriga beskyllningar, som en brefskrifvare från Amerika, hr Isidor K. tillätit sig sprida i ett svenskt blad, Göteborgsposten, mot flera personer i :Amerika, men framför allt mot pastor Carlsson i Chicago, likasom ock mot konsul Hawkinson i samma stad. , Svenska Amerikanaren, hvilken eljest är allting sannat än prestvän, tillbakavisar med en harm, som kläder sig, såsom vanligt, i de mustigaste uttryck, dessa beskyllningar, och vittnar om pastor C., med hvilken pladets utgifvare eger en nära personlig bekantskap: ,, Vi hafva bevittnat den stora hjelpsamhet han visat mot alla behöfvani ! de, den hjertlighet, hvarmed han mottagit soch behandlar dem, som vändt sig till honom, huru han ofta vid sitt bord dagsoch enskilda karakter. IK. skall han vara en uppriktig och hederlig man, men tydligt är, att ban hemstat sina uppgifter från fiender till de män ban anfallit, och att han saknat förmågan satt pröfva dels källornas renhet, dels uppgifternas sanningsenlighet. Vi betraktade det också såsom en stor oförsigtighet af svår aktade kollega på platsen, då han intagit dessa bref utan censur eller resersvation, men ännu mera hafva vi förundrat soss öfver att han icke med ett ord omj nämnt de reklamationer, som ingått mot hans korrespondents berättelser. Önska vi här hemma att återverka på den svensk-amerikanska pressen i en god riktning, så böra vi framförallt vara angelägna att icke vålla anstöt genom framsställningar af denna art. Orden gå nu, såsom vi finna, med lätthet fram och åter j söfver oceanen; samfärdseln mellan svenskarne i Amerika och säderneslandet blir sallt lifligare; må vi då, å ömse sidor, siakttaga grannlagenhet och försigtighet, sså att banden af aktning, välvilja och förq ) troende ej må lossna, utan fastmer blifva med hvarje år allt starkare! Sveriges söner och döttrar, bosatta på Amerikas nya jord, skola då icke glömma, att de hafva ett urgammalt, aktadt namn att uppehålla och dyrbara minnen att bevara, hvaremot svi å vår sida böra vara angelägna, att dessa barn af vår gemensamma moder må kunna blicka tillbaka på oss och våra sträfvanden med aktning och sympatier. Med anledning af bevillningsutskottets ligen bespisat ett dussin eller flera af saltiga emigranter — med ett ord, vi hafva särt känna pastor Carlsson såsom en ädel, srättsinnig, värdig menniska och prest, och I det är derföre vi med harm och afsky läst det skändliga anfallet på hans oflentliga Efter hvad vi hört talas om hr Isidor