Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1870, sida 1

AA RIKSDAGEN. Sammanträde sistl. Lördag. Vi hafva i gårdagens blad lemnat en kort redogörelse för de ärenden, som förekommo i Lördagens förmiddagsplena. Andra kammaren började då äfven behandlingen af tillfälliga utskottets betänkande rörande hr Å. Rundbäcks motion om förändringar i elementarläroverkens organisation, hvarom öfverläggningarne sedermera fortsattes på Aftonen. D.-B. redogör härför sålunda: Den vidlyftiga öfverläggningen öppnades af hr Ribbing, hvilken väl erkände, att förslaget egde flera förtjenster och förnämligast den att ådagalägga ett varmt nit för uppbjelpande af ungdomens fysiska och psykiska helsa, men dock ej kunde godkänna detsamma, hufvudsakligen derför att det var grundadt på en, enligt hans åsigt, ohållbar princip, den nemligen, att elementarläroverkets ändamål skulle vara att meddela en medborgerlig allmänbildning — ett begrepp, som vore alltför obestämdt och sv nde. Mot förslagets antagande yttrade sig vidare hrr Rundgren, Dahm och Winkrans. — Dessa ville ej erkänna, att de pedagogiska anmärkningar, som utgjort förslagets liksom motionens utgångspunkt, voro befogade, samt sökte visa, att förslaget alldeles icke infriade de löften, som af motionären blifvit gifna, i det hvarken ett mera innerligt förhållande komme att uppstå mellan folkskolan och elementarläroverket, ej heller en allmän förberedande skola, som kunde lägga grunden till en ytterligare bildning i ett klassiskt eller realgymnasium, kunde genom förslagets accepterande ästadkommas. Något verkligt sammanslående at de båda linierna innefattades nemligen ej i förslaget, då i tredje klassen den lärda linien toge sin början med latinets införande. Såsom motvigt mot detta språk ville man på reallinien införa engelska och teckning, men dessa ämnen utgjorde ej, såsom varande ett sämre bildningsmedel än latinet, någon sådan motvigt; följden härat skulle blifva att hela den gemensamma undervisningen komme att lida. Den sistnämnde talaren sramhöll i anledning af förslaget den brist i lärarnes pedagogiska bildning, som nu finnes, och trodde att genom afhjelpande af denua brist många af de missförhållanden vid elementarläroverken, hvaröfver uu klagades, skulle kunna undanrödjas. Han ville för öfrigt rekommendera hos kammaren att antingen söka få tillsatt en komitå af utmärkta män, såväl inom som utom skolan, för frågans utredande, eller ock att lugnt afvakta resultatet af det reformarbete, som onekligen för närvarande försiggår inom skolan. Hr Key fann törslaget innehälla många goda och sunda tankar, men motsatte sig dock detsamma, dels emedan det skulle medföra alltför stora kostnader, dels och hufvudsakligast derför att det ej tagit steget fullt ut och förordat borttagande af en eller annan klass såväl uppifrån som nedifrån räknadt. Statsrådet Carlson afrådde från att ingå på de omfattande förändringar, om hvilka här vore fråga och till hvilka ideen vore hemtad från den norska skollagen af år 1869. I ett längre föredrag visade talaren, att elementarskolan onekligen för närvarande framskrider i just den riktning, man med förslaget ville åstadkomma, och detta på ett både lugnare och säkrare sätt, samt att det resultat, kvartill man på denna väg kommer, blir något, som uppvuxit på inhemsk fosterländsk grund. Den