Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1870, sida 2

eldsvåda arbetet vid nämnde sabrik kommer att afbrytas på ett par månaders tid. — Frågan om införseltullen på jern örenta Staterna, Posttid:n meddelar ande afskrift af en skrifvelse från svenska oeskickningen i Washington till statsministern för utrikes ärendena af den 1 April 1570: Kongressen har ännu ej afslutat behandlingen af tulltaxan; men har jag all anledning att förmoda, en kommer att bekräfta de af mig förut uppgifter rörande jerntullen. Säsom tilltill får jag likväl nämna, att kongressen kommer att besluta, det skeppsbyggare ila drawback till lika belopp med tullen för de af dem vid fartygs byggande införda utländska materialier, jern, hampa m. m., men att, enligt upplysning, lemnad af en at de förnämsta härvarande ingeniörer, denna förändring icke kommer att utöfva något inflytande på importen af svenskt jern, enär för skeppsbyggeri det engelska jernet företrädesvis användes. Det hit ankommande svenska jernet användes nästan uteslutande för manufaktursmide. Jag har äfven frågat så väl förenämnda ingeniörer, TCsom de förnämsta härvarande importörer af svenskt jern. hvad inflytande enligt deras tanke en nedsättning af stängjernstullen skulle komma att utöfva på importen ar svenskt jern; och hafva dessa pereoner sammanstämmande förklarat, att en dylik nedsättning icke skulle komma att i någon betydlig mån inverka på denna import, enär i följd af de allt mer och mer förbättrade metoder, som användas för tillverkningen af engelskt jern, det numera är möjligt, att för de flesta ändamål undvika att begagna sig af det mest kostbara svenska jernet; och utt i allmänhet, om det icke är möjligt att förminska tillverkningskostnaden för det svenska jerne gen utsigt finnes för en tillväxt al vår stång jernsexport, utan att det enda sättet att åstadkomma en ökad jernexport vore att, genom tillgodogörande at det billigare arbete som i Sverige kan erhällas, söka utvidga manufaktursmidet. Rureau Veritas. Denna förtr liga institution, som vunnit ett stort anseende hos alla sjöfarande nationer, har sednast blifvit med särdeles berö nämnd i den rapport, Föreuta Staternas finansminister, m:r Boutwell, rörande den amerikanska sjöfartens tillbakagående. M:r Boutwell yttrar dervid bland annat: lamälet med dessa anstalter, som kallas I, Lloyds, är att undersöka och klassificera fartyg under vissa vilkor och att fastställa deras grad at förtjenst genom vissa valda tecken eller symboler. Dessa anstalter böra vara fullkomligt oberoende af, sjöassurans-kompanierna. Assuranspremiernas belopp på fartyg och last fastställes efter skeppets klass. Denna klassifikation tjenar till ledning åt 1 veridens befraktare, då den första klassens fartyg alltid finna lönande frakter. Den äldsta institution af detta slag är den engelska Lloyd, hvars centralbyrå är i London. M:r Boutvell omnämner vidare, hurusom i Newyork uppstod för några år sedan en amerikansk Lloyd, med anledning deraf att den engelska vägrade de amerikanska fartygen en rättvis klassifikation. Denna nya Lloyd delade sig dock i tre rivaliserande föreningar, hvarigenom den föll i misskredit. Inom några år nar, fortsätter m:r B., den franska Lloyd, Bureau Veritas, hastigt tillvunnit sig allmänt erkännande i hela verlden, under ledning af dess energiske och skicklige direktör, m:r Charles Bal, i Paris. I närvarande stund är dess klassifikation allmänt antagen i Förenta Staterna, i Nya Brunswick och Canada. S som man känner, har Burcau Veritas verksamhet äfven inom värt land tilltagit med hvarje år, medförande stora förbättringar i skeppsbyggeriet. Så byggas i Sverige för närvarande omkring 20 nya ängsartyg af trä och jern samt 50 segelfartyg efter Veritas föreskrifter och under dess öfvervakande. Under trycket ligger en svensk öfver sättning af Veritas nya reglemente för Jernfartygs konstruktion, hvilket i utlandet rönt stora sympatier hos såväl assuradörer som Veritas egna koakurrenter. — Brefutvexling med Frankrike, I Dagbladet läses: Då en uppgilt i sista lördagsnumret af denna tidning, angående förbud att utvex!a penningebref med Frankrike, möjligen af en och annan kan blifva missuppfattad, ha vi blifvit anmodade fästa uppmärksambet derpå, att dylikt förbud allenast gäller bref med angifvet värde, men att deremot hinder icke möter att afsända sedelmynt i slutet rekommenderade bref. — Skandinaviska sångerskor i Paris. D. A:s pariserkorrespondent omtalar den nyligen bållna skandinaviska festen i Paris och berättar derunder: Utom Christina Nilsson har Paris för närvao ännu en svensk sångerska af första rangen, Amarda Holmberg. M.ll Holmberg kommer nyligen från sina triumfer i Italien, der hon på La Scala gjort stormande lycka. I Paris bar hon ännu icke uppträdt på någon scen, men den förnäma verlden, prinsessan Mathilde, furstinnan Metternich, madame Chevreg 0. s. v., täfla om 2 att få höra benne i sina salonger. Härförutom finnes det nu för tiden en hel del andra unga talenter, som, ehuru ännu blott tillhöäl börja tillkännarno. ien al ,,gryende, lik rande katego ahet af de draga sig uppmärl Se här katalogen! Det är Petrina Barkman från