Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1870, sida 1

halfbroder, unge Thure Stensson (Bjelke). Denne skulle sjelf sjerde begifva sig som gisslan till Stegeborg, på det att herr Nils Stensson måtte komma till Söderköping. Härom fördes samtalet mellan de båda haltbröderna vid de gingo gatan fram, och marsken gat derunder akt på den mörke mannen, hvilken omärkligt genom solkhopen tycktes förflytta sig framåt, så att han alltid hade marskens ansigte på sidan om sig. De hade på detta sätt kommit till den öppna platsen framför S:t Drottens kyrka, då en man till häst, åtföljd af ett par svenner, kom fram emot marsken. Han höll stilla och hoppade af hästen, hvilken hölls af den ene svennen, medan mannen gick emot marsken och framtog under bältet ett bref, som han öfverlemnade till honom. — Från drotsen, herr Krister Nilsson! — yttrade mannen. Marsken bröt brefvet och läste det. Det var fejdebrefvet, som drotsen skulle sända. Marsken lemnade det till herr Thure, som äfvenledes läste det. Den unge ädlingens kinder färgades dervid af en djup rodnad och hans öga brann, när han återlemnade brefvet. — Så får min klinga svalka, broder — utbrast han och slog på sitt svärd — hon brinner i sin skida! Marsken log åt ynglingens hetta, men ban vände sig i detsamma med allvar mot budbäraren. — Helsa drotsen — sade han — och säg, att jag ser detta hellre, än hemlig fiendskap, och bed honom tillika vara redo, ty jag vill gifva honom lika mot lika! — Frukten ej! — svarade budbäraren — han skall nog veta att mottaga eder, som sig bör ... Och I, unge herr Thure, I skolen i mig finna den man, som gerna skall korsa sin klinga med eder, så sant jag heter Thorsten Johansson! — Stolta ord talen I, Thorsten — genmälte herr Thure — sen ock till, att I kunnen infria