Article Image
Blandade ämnen. En intressant upptäckt i historiskt och arkeologiskt hänseende har i dessa dagar blitvit gjord i Paris. De gräfningar, som företagas för åtskilliga nybyggnader vid rue de Monge (förr östra sidan af Mons Lucotitius, sedermera la Montagne Sainte Genevicye) ha bringat i dagen ena hälften af en kolossal romersk amfiteater. Trappafsatser ses blott bär och der, men murverket som uppbar dessa är oskadadt, bygdt at medelstor sten med cement, utan något tegel. Man ser vidare två af de kolossala källarhvalfven med sina ingångar, der de vilda djuren voro instängda. Konstruktionen angifver en byggnadskonst af högre rang, än den man observerat vara iakttagen vid termernas byggande. Henri tia, som i Siccle meddelar upptickten och sjelf på stället sett den uppgräfda amfiteater-ovalen, anser att denna är det äldsta romerska monumentet icke blott i Paris utan i hela Norra Gallien, med undantag kanske af Marsporten i Rheims. Den mark, der upptäckten gjorts, tillhör det stora omnibusbolaget. I den uppgräfda elen af amfiteatern har man anträffat, utom några lerkärl och mynt, fragmenter af en präktig halskedja, låset af guld med infattade ädla stenar. Martin yrkar, att detta intressanta minnesmärke måtte fullständigt uppgräfvas för att sedan förblifva sådant det betinnes samt att staden Paris bör lemna omnibusbolaget ersättning genom anvisande af annan byggnadstomt för uppförande af de tillämnade stallen och vagnshusen. Sammanvuxna tvillingar. Vid en föreläsning, som prof. Virchow i Berlin nyligen höll rörande de siamesiska tvillingarne, meddelade han att d:r Böhmes i Ganzenhausen hustru för 5 år sedan födde tvillingar, som voro sammanväxta på ungefär samma sätt som de siamesiska. Straxt efter födelsen skilde sadren dem åt genom en operation. Den klenaste af dem dog efter 312 dygns förlopp, men den andre lefver ännu och är frisk och rask. j En på bysättningshäktet i Odense sittande skomakaremästare annonserar, att han, på grund af att han har fri kost och bostad, kan leverera skor och stöflar mycket billigare än hans yrkeskamrater kunna göra. t Petroleumskällorna i Nordamerika. Amerikanska tidningen ,,Gas light Journal innehäller en artikel, hvilken visar att petroleumskällornas rikedom börjar aftaga. Erfarenbeten ådagalägger, att de äldre brunnarne långsamt och regelbundet blifva fattigare. Den gamla Freedoms-källan i staten Newyork, cirka 14 fot djup, lemnade i början mycket olja, men då man is fot derifrån anlade en brunn, uttorkade de så småningom båda två. Detsamma har egt rum på många andra ställen. Man omtalar många brunnar, som endast fortfara att gifva olja derigenom att de hvartannat år fördjupas. I den berömda Oil-City uttorka de bästa brunnar, och de ursprungliga 500 brunnarne vid Iravadely i Indiana gifva nu icke en gång 100,000 galloner om året. H Från franska deputerade-kammaren. lIen pariserkorrespondens till Morgenbladet läses: I kammaren har jag blott varit en gång, då der blott denna enda gång förekom något intressant; en dag diskuterades om huruvida det skulle bestämmas straff för fylleri, en annan dag om skatt på öfverflödsviner, eller blott om finanssaker och lagar, som jag icke förstår mig på. Det är på de stora bataljdagarne som man bör spatsera utanför Palais Bourbon. De flesta deputerade komma i eget ekipage och med dem följa naturligtvis två till tre personer, för hvilka de skaffat inträde ,,på högsta ort-. Högsta ort är presidentstolen; blott derilrån utfärdas ynnestbiljetter. Den deputerad, som vill ha sådana, måste stiga uppför en trappa, som åtskiljer de vanliga dödlige från hans exellens Schneider. Hvarje deputerad har rätt till två biljetter ungefär hvar femte dag, men när Jules Favre eller Thiers talar, eller när man väntar något från Emile Olliviers mun, måste let intrigeras. Den dagen jag fick min biljett (utan intrig) hette det, att presidenten måst vägra sin egen sonhustru en taburett. Det gälde dödsstraffets afskaftande, föreslaget af den ädle Jules Simon. Saken är visserligen icke egentligt populär Frankrike, och skall icke så lätt segra der, som nyligen i, Preussen; man tror sig icke kunna få en

14 april 1870, sida 3

Thumbnail