n n K och kl. 6 c. m. af pastor Witting. Bibelförklaring vid Redbergslid Långfredag kl. f. m.; morgonbön å Missionssalen kl. 9 f. m. ocl bibelförklaring kl. 6 e. m. af kolportör Andersson RAD EASI Riksdagsbref. XXL Stockholm den 12 April. Herr Redaktör! Behandlingen, för några dagar sedan, af statsutskottets utlåtande med anledning af berättelsen öfver den sednast verkställda revisionen af riksgäldskontoret företedde ett par tilldragelser af ett visst instresse, på hvilka jag anhåller att få med några ord särskildt fästa Idra läsares uppmärksamhet. Den ena var debatten i Första kammaren rörande ifrågasatta åtgärder för att utröna hvilka utsigter som kunna förefinnas att göra gällande svenska statens rätt emot ,,the Gellivara Company limited.; den andra stod i samband med statsutskottets uraktlåtenhet att yttra jernvägslän. sig rörande negociationen af 1868 ärs Gellivarabolagets bedröfliga historia torde vara väl bekant för ELdra läsare, synnerligast för dem, som tillhöra affärsverlden. Jag vill nu endast erinra derom, att af det statsanslag, stort 800, 000 rdr, som beviljades bolaget för verkstillande af Luleå elss upprensning och kanalisering, hade bolaget lyftat ett belopp af 500,000 rdr, då riksgäldsfullmäktige funno sig föranlåtna vägra vidare utbetalningar till bolaget, hvarpå följde arbetenas inställande och bolagets konkurs. Skälet till fullmäktiges vägran var, att bolaget icke förmådde visa sig hafva fullgjort det såsom vilkor för ytterligare medels lyftande stadgade vilkor, att bolagsmännen skulle hafva tillskjutit ett belopp, svarande mot den andel afstatsbidraget, som skulle lyftas. Till det mellan svenska staten och bolaget träffade aftal hörde nu jemväl den bestämmelsen, att om arbetet ej inom föreskrifven tid fullbordades, skulle bolaget återbära hvad som af statsbidraget blifvit uppburet. Svenska staten har således af bolaget en fordran på icke mindre än en ; half million rdr. Med anledning af statsrevisorernas framställning i ämnet hade statsutskottet föreslagit, att riksdagen skulle uppdraga åt i fullmäktige i riksgäldskontoret att, genom utrikesdepartementets bemedling, inhemta!: någon ansedd engelsk jurists yttrande om s de utsigter, som kunna förefinnas för svenska staten att göra sina rättigheter gäl-så lande mot det i England hemmahörande se och följaktligen under engelsk lag lydande fl bolaget. f Ingenting synes enklare och naturligare c än en sådan åtgärd, som egentligen ickefl innefattar något uppdrag om vidtagande g af några mått och steg för att göra gäl-t lande statens rätt, utan blott afser en kon-v sultation för att inhemta hvad utsigter, f som i det hänseendet förefinnas. Emeller-If tid motsatte sig h. ex. hr utrikesstatsmini-b stern på det bestämdaste den söreslagnasf åtgärden, förklarande han det icke blott s vara fruktlöst att försöka utbekomma sta-o tens fordran hos ett bolag med inskränkt m ansvarighet, utan ett försök i detta hän-so seende menligt för Sveriges anseende och!d kredit i England. Skälet härtill skullev vara, att man i England hade en helt an-s nan uppfattning än i Sverige om statens d moraliska pligt-att fullfölja ett företag, v på hvilket den meddelat koncession och sa it hvilket den lemnat understöd. Det u framskymtade tydligt nog i grefve Wacht-b meisters yttranden, att han ansåg svenska sa staten böra falla undan för den mening, som af de intresserade blifvit utbredd i k England, att Gellivara-bolagets obeståndft rållats derigenom, att svenska staten icke sti atbetalt hela det beviljade anslaget. Dåly nan under fortgången at debatten från äå mdra sidan invände, att det just med sb länsyn till de utbredda villomeningarne isst vämnde afseende kunde vara af vigt att m let genom en ansedd engelsk jurists ut-å åtande blefve utredt och upplyst, att det te ar bolaget, men icke svenska staten, som sa rustit i fullgörande af sina förbindelser, ke å förklarade grefve Wachtmeister visser-st igen, att det ej var något tvifvel i Eng-de and derom, att svenska staten uppfyllt!fö