Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1870, sida 2

ty den skulle befara, att om de ej upptyllde Sina hå skyldigheter, så stode vi rättslösa emot dem. Det) vore ej heller värdigt att strängt tillbålla inhem-sta ska bolag att fullgöra sina skyldigheter, derföre mi att man ej vore rädd för hvad de sade, men deremot lemna ett utländskt bolag alldeles oantastadt. tä Visade det erhållra yttrandet af den rådfrågade de juristen, att ingenting kunde genom en rättegång vinnas, så borde man naturligtvis afstå från att anställa en sådan, och om det vore obilligt att gä göra sina anspråk gällande, kunde man ju äfven-so ledes då lägga ned dem. Men detta hindrade ej hå att man borde göra sig underrättad huru med saken sig förhölle. Trots herrar rådgifvares, och isynnerhet e h. exc. utrikes-statsministerns ganska if1 riga motstånd mot förslaget, blef detsam-d4 ma af kammaren utan votering bifallet. Andra kammaren har återremitterat statsutskottets tillstyrkan om decharge åt nj riksgäldsfullmäktige med anledning deraf att i statsutskottets utlåtande intet ytt-i rande förekommer rörande de i reservationen mot statsrevisorernas berättelse förekommande anmärkningar i afseende å 1868 års engelska lån. En anmärkning! — framställdes i samma syitning i första j;, kammaren af hr Nordström, men vann — der intet afseende, sedan hr Funck, utskottets vice ordförande, anmärkt, att utskottet ej kunde hafva något åliggande 1, att yttra sig om reservanters anmärkningar, då de åsigter de uttryckte icke af ej utskottet delades. För öfrigt må anföras, att första kamt maren afslog dels förslaget om ett för-ås; ständigande för jernvägsbyggnadsstyrelsen g. att tillse, det vid auktioner till försäljning b at effekter från nämnde byggnader sådan; säkerhet för auktionsmedlens behöriga redovisande ställes, att förluster i möjligaste f; måtto undvikas, dels ock förslaget om vidtagande af sådana åtgärder, att kost-et naderna för förvaltningen af folkskolelä-ss rarnes pensionsinrättning må i väsentlig ; mån nedbringas. Det upplystes i sistö nämnde hänseende, att denna förvaltning ej kunde anses dyr i förhållande till det stora antalet delegare i inrättningen. Det förslag, som afgifvits af andra kammarens tillfälliga utskott n:r 3, om fören skrifter rörande beskaslsenheten af och till-a synen å andra ångkittlar och ångpannor f än de i ångfartyg använda, har blifvit af andra kammaren afslaget. Samma öde 1. drabbade samma utskotts förslag om en 5 framställning, att de blandade tågen å 5 jernvägarne måtte på dagen tillryggalägga större väglängd och att frakten för artificiella gödningsämnen och bränntorf måtte : i möjligaste måtto nedsättas. Båda be-i sluten genomdrefvos förnämligast af inb u y. Fock. a Deremot bitöll kammaren, efter en tem-j ligen siflig öfverläggning, den af tillfälliga !4 utskottet n:r 2 föreslagna skrifvelse med anhållan, det K. M:t täcktes taga iötvervägande, om icke 5 i den genom kongl. kungörelsen den 21 Oktober 1864 fastställda instruktion för direktionerna öfver länens lasarett och kurhus bör sålunda ändras, att det må tillkomma landstingen att, efter förslag af vederbörande direktion, fastställa stat för aflöningar till tjenstemän och betjening vid länens lasarett; och kurhus. Förslaget bekämpades förnämligast af hr Leijer, såsom enligt hans förmenande stridande mot bestämmelser i gillande lag, men försvarades af hr Dufva och utskottets öfriga ledamöter, äfvensom at motionären, hr Lars Persson, hvilka framhöllo det principielt riktiga deri, att landstingen egde besluta öfver användningen af de medel, som de bevilja. Samma utskotts afstyrkande utlåtande af hr Mankells motion om åtskiljande af landshötdingeoch militärbefälhafvare-befattningarne å Gotland blef deremot afslaget af kammaren, som utan votering antog motionärens förslag. Vid föredragning af statsutskottets utlåtande angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, stannade Första kammaren endast i nedanstående punkter i olika beslut med utskottets hemställan. Kammaren godkände nämligen, mot utskottets afstyrkande, efter votering med 41 röster mot 32, K. M:ts proposition om anvisande för år 1871 af 15,000 rår till väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Vesterbottens län. För den kongl. propositionen talade, utom chefen för civil-departementet, statsrådet Adlercreutz, hrr Häggström, Hazelius, Bennick, Rydin, Munthe och Beckman. Utskottets afstyrkande hemställan försvarades af frih. Funck. I Andra kammaren antogs deremot utskottets hemställan, som försvarades af brr P. Nilsson i Espö, Sv. Nilsson i Österslöf, Gumelius och grefve Sparre, under det K. M:ts proposition förordades af statsrådet Adlercreutz samt hrr Almqvist, Engman, Östman och Asker. Beslutet fattades med 66 röster mot 58. Vidare beslöts i första kammaren, på hr Stålhammars framställning och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med en af honom utaf utskottet afstyrkt motion, att hos Kongl. M:t anhålla om anvisande af 10,000 rdr af allm. vägbyggnadsfonden för omläggning af allmänna landsvägen melIsn Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar inom Ustra härad af Jönköpings län. Anslaget förordades af hrr frih. A. C. Raab, Faxe, Arrhenius och Nordström. Andra kammaren biföll deremot med 91 röster mot 22 utskottets hemställan. Satsutskottets memorial, med förslag till allmänna vilkor och stadganden i afseende på ofvannämnda statsbidrag, godkändes af begge kamrarne. Mm mm — A — SN — DO— — —2 — — — 2—25LZ2— — — On MM AA — 2 — MA PM —— —— — EF — —GUB ——-— — — — 9 Pn O