att kunna lasa och s Silkesodlingen och eksilkesmasken är värd all uppr samhet, då det är fråga om a a. Uppsatsen om t Hinförandet af en ny industrigren, som kan j t il ar bli af stor vigt för vårt land, helst skötseln af eksilkesmasken är förenad med föga besvär. Likaledes förtjenar tanken att upplysa allmogen om vigten af ,bokföring och statistik allt erkännande. Ovinnan i samhället och samiljen tlunder olika tidehvarf: fPugone Pelletan. vb Öiversättning från franskan. Stockholm, . J. Iiertas förlag. 1869. Detta arbete al en bland Frankrikes mest framstående författare innehåller, utom de trenne sista kapitlen, hvari I sställer sina reformatoriska idber, ni intet annat än ohygglighe Det ulgör en skildring af burn alltifrån urminnes lider hos vil barbari och d rade folkslag mannen på ett uppr sätt missbrukat den makt öfver qvinn an, som öfverlägsenheten i fysisk styrka skänk honom, och det förekor 0535 egnadt att J:os qvinnan väcka känslor f afsky, om ej af hämndlystnad mot hennes uräldrige förtryckare. Lyckligtvis torde fors:s skildring, wu sann på sätt och vis, icke — vi b :a 058 hi UU dagsterm — v smen icke i så bög grad, som den öfg I deraf, hvilken br Lelletan gikvit 033. Hvad han anför är tyvärr sanut, men han bar gilvit åt dessa sorglig ta en färg af allmänhet, som vi tro ej är den rätta. Duet sär idel skuggor, som han hopar på taflorna, men nog bords du haft sina dagrar också — nog mäste det äfven ha gifvits s:i dessa antikens kulturstater, liksom till soch med i de vilda ell la samhälJena, familjer, der q ianan icke led at det gräsliga förtryck, som förs. beskrifver, der smennen bättre förstod sina pligter mot Ihenne eller — för att uttrycka oss med sörf. — ansåg sig ha pligter mot henne blott rättigheter. Särskilt vilja vi anmärka, att författarens skildring af den germaniska qvinnans ställning väl tarfvar beriktigande, alldenstund hon, enligt de tillförlitligaste källor, åtnjöt ett icke obetydligt mått af frihet och auseende. Eget förekommer å andra sidan, att förf. vid sin beskrifning på mannens och qvinnans ställuing till hvarandra inom det moderna samhället, inskränker sig till det äktenskapliga området, då utom detsamma ligga förhållanden, som väl förtjenat att beifras af den skoningslöse sörf. Hvad för öfrigt angår denna beskrifning, så gäller den alltför mycket specifikt fransyska lagar och 1 seder, för att den skulle äga mer än en partiell betydelse för oss. Så kan t. ex. hvad som berättas om äktenskapens afslutande endast undantagsvis eller i viss mån tillämpas på svenska förhållanden. Säkert är emellertid, att åtskilligt af hvad han stadlar — såsom t. ex. hustruns beroende ställning och qvinnans uteslutande från! den högre undervisningen och arbetet il. statens tjenst — äfven existerar här. Mätte de kraftiga argumenter, ban anför för qvinnans sak, då äfven här väcka uppmärksamhet! Minnen från en resa i Sverige. Stockhoim och stockholmarne 1. Stockholm, Oscar L Lamms förlag. 1869. Detta häfte, som enligt hvad förordet angifver — är skrifvet af en fransman, hvilken en längre tid uppebållit sigi vår hutvudstad, men afen bland hans svenska vänner öfverflyttadt på vårt modersmål, har ej kunnat undgå många bittra anmärkningar. Man har yclat se i det ett understucket arbete — en skrift författad af en bland stockholmarne sjelfva i syfte att trambålla hans vänners förtjenster, en kotteriskrift rik på puffar. Mähända har man alltför mycket ondgjorts öfver den supponerade planen. Oss förefaller häftet temligen färglöst och menlöst — genom ytligheten i många af de omdömen det innehåller, snarlikt en utländnings produkt. Framställningssättet är ledigt och stundom pikant nog, men vittnar just cj om någon framstående talang. Förf. uppehåller sig förnämligast vid de yttre förhållandena, vid sällskapslifvet, schweizerioch källarlifvet samt tager en öfversigt af en del bland de stockholmska notabiliteterna, förbigående andra, som kunnat vara lika förtjenta af uppmärksamhet — en omständighet, som väl gilvit auledning till de misstankar, som vi ofvanför ber skilliga af de anmärkningar, han gör emot svenska seder och institutioner, kunna vara berättigade nog. Någon djupare uppfattning af förhållandena träffas dock här lika litet som originalitet i tankar, värma i känslor och högsinthet i åsigter. Förf. tyckes oss vara icke stort annat än en flanör i detta ords vanliga bemärkelse — hvarken bättre eller sämre, vare sig nu att han är svensk eller genuin fransman. Grekiska och rovierska författare i svensk öfversällning. II. Curtius kusus. Alexander den stores bedrifter. Stock-. holm, på L. J. Hiertas förlag. 1869. Denna nya upplaga af en samling öfversättningar utaf grekiska och romerska författare förtjenar väl deras uppmärksamhet, som äro af bristande kännedom afly originalspråket förhindrade att göra be-st kantskap med dessa stora skriftställare på li annat sätt men som ha nac ran och Aför It — — — — FISÅL5S 2 —Ö— — Få Åt-5 — Stort