undfägnad, hafva visat sig af ungdomen särdeles efterlängtade, och deltagandet torde med skäl kunna betraktas såsom en lämplig uppmuntran för visad flit och godt uppförande. Föreningens syftemål har från tlera håll rönt erkännande, hvilket visat sig dels genom gålvor från enskilda personer, dels genom eftergift eller nedsättning vid gossar utfärder för deras transport, vare sig på jernväg eller ångbåt. Jemväl upplästes den af de för granskning af föreningens räkenskaper för åren 1568 och 1869 utsedda revisorer, landshöfdingen Charpentier, majoren grefve G. Adlersparre och kaptenen v. Fraucker, afgilna revisionsberättelse. Räkenskaperna, de första som efter föreningens bildande! blifvit afslutade, utvisa för ofvannämde tid inkomster till belopp af 4,591 rdr, deraf största delen utgör ärsafgiften, och utgitter 5. 181 rdr öre. Bland utgiftsposterna märkas för beklädnad 1, 813: 27, för beväring 1,079: 71, reparation af be klädnads-och beväringspersedlar 629: 18, undervisuing i exercis ete. : 62 0.8. v.Vid granskning af styrelsens åtgärder) ha revisorerna funnit densamma oaslätligen egnad att på ett nitfullt, upplyst och för sty; relsen hedrande sätt främja det sosterlandets angeligna syf.emål, som föreningen för sig uppställt; och hemställa revisonerne att föreningen med tacksamt erkännande af dessa styrelsens bemödanden, måtte för dess förvaltning, under åren 1868 och 1569 tilldela styrelsen decharge. Menlyder slutorden i revisionsberittelsen ,Föreningen är en ung stiftelse, dess utveck-A. ling och framgång bero på en kraftig medverkan af hvarje dess medlem. Må det icke förtänkas revisorerne, att de dertill mana. 1 En af föreningens medlemmar doktor Sohlman uppträdde härefter och utvecklade f s 1 I t t l 1 L i ett särdeles varmt föredrag denna förenings syfte, det förädlande inflytande dessa vapenöfningar från ungdomen utöfva på! den manliga befolkningen samt de stora verkningar dessa öfningar böra hafva, då det en gång kan komma ifråga att värna sitt fosterland. Påpekande erfarenhet från åren 1864 och 1566, hvilka vitsordade hvilka bräckliga grunder stat: rättsliga aftal, garantier och naturliga gränser voro ) att bygga sin sjelfständighet på, framhöll tal. nöd-S vändigheten för mindre nationer att vi 1 gärder för att skydda eget lif och sjelsständi och att derföre icke gå bort trån sina vapen. Man finge icke insvepa sig i sina förfåders ära eller låta blända sig af några illusoriska förhoppningar om l ständigt lugn. I vårt grannrike Ryssland hade, ! sedan lifegenskapen upphört, utvecklat sig en egen j kraft och sjelfkänsla och nationen visade samtidigt j med nationalandans uppvaknande en stark tendens f till eröfring. T Sådant bör väcka hos oss medvetandet att all-h varligt tänka på vårt nationalförsvar samt att det ästan oefterrättliga tillstånd, hvari detta befinner ej kan eller får fortfara, med mindre vi måste vänta att bli drifta från hus och hem och g. ; ras till trälar. Detta medvetande har gifvit sig! luft i den frivilliga skarpskytteidäen. Det vore att a missförstå denna rörelse, om man förmodade, att e den trodde sig sjelf nog; nej, den vore endast att i tillsvidare betrakta som en nödhjelp, en agitation t till en allmän folkbeväpning. Detta problem vore svårt att lösa och en önskan att bidraga till en sådan lösning vore upphofvet till föreningen för skolungdomer.s vapenöfningar. Dessa öfningar voro dock mindre att betrakta 5 som mål, än som medel, som en demonetration. ett föredöme för andra, en mening att göra något 3 för betryggandet af vår sjelfständighet. Dessa vafe penöfningar ansågos af många såsom ett lekverk å och de voro det ock till en del; men i denna lek y låg likväl mycket allvar. Talaren framhöll hurusom dessa ungdomens kroppsöfuingar utveckla u sjelfständighetskänslan, göra sinnet friskare och se vtälsätta handlingskrasten. Men man finge icke g stanna vid endast reglementariska gymnastiska rö-ff relser, utan det vore af vigt att gifva dem en kri-c gisk karakter, så att de på gäng roade och Sys-) d selsatte. Denna lek utöfvar i många afseenden ett I, vigtigt inflytande på mannens framtida karakter; den gifrer gossen tidigt begrepp om disciplin, som å. är det oundgängligaste vilkoret för allt försvars5. äsende och som först af en hop väpnade män bilar en här; den åstadkommer att gossen med glädje ! p ställer sig under Sveriges blågula fana, denna sym-o. bol af vår nationella sjelfständighet och statsrättsliga tillvaro. En sådan militärisk bildning vid si-, 9 dan af den medborgerliga uppfostran utvecklar 8 hederskänslan, fosterlandskärleken, lydnaden, tåla-! d modet och framkallar ordningens starka band. h Med en sådan grund lagd genom tidig öfning i m. pvapnens bruk ansåg tal. redan mycket vara gjordt! g för landets försvar. Efter att hafva yttrat några ord om sosterlandskänslans förädlande inflytande g på hela nationen i alla dess olika riktningar, slu-: tade talaren sitt föredrag med ett ,,Gud bevare fo-! ej sterlandet. . Lifliga och uthällande bisallsyttringar helsade talaren, då han slutat. Vid härefter förrättadt val till styrelse, återvaldes, på kaptenen von Franckens sramställning, med acklamation samtliga dess förutvarande medlemmar. Läkaledes återvaldes de förutvarande revisorerna, utom landshöfaingen Charpentier, som afsade sig förtroendet. Efter honom valdes kom-sst mendören Egerström, till revisorssupplean-y ter utsågos kamreraren Wistelius och kapä tenen Liljehorn. Slutligen framträdde på ordförandens uppmaning tvenne gossar om 9 å 11 år och utförde med en förvånande färdighet den ene på trumma, den andre på jägarhorn åtskilliga militäriska signaler. — Apoteksprivilegiwn. K. M:t har under den 17 i förra månaden låtit utfärda öppet bref om privilegium å apoteket ,,Hvita 1 Björnen å Ladugårdslandet för apoteka-S! ren Gustaf Lundell. — Dir C. ron Bergen höll i Söndags afton sin sjerde föreläsning till förmån för sy. arbetareföreningens byggnadskassa. — Vid sällskapet Iduns sammankomst i Lördags afton höll docenten Hans Fors-sen sell föredrag öfver den internationela mynt-sec frågan. Koustutställningen för aftonen in-1