Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 april 1870, sida 2

det, såvida han vill undgå krig. Dagens post. FRANKRIKE. Under diskussionen i lagstiftande församlingen den 29 Mars angående Jules Ferrys interpellation, yttrade sig justitieministern sålunda: Ilela förhandlingen vänder sig egentligen om upplösniogsfrågan. Vi ha redan flera gånger meddelat våra åsigter derom. Vi tro änuu i dag, likasom den första dagen, då vi tillträdde våra embeten, att en upplösning af lagstiftande församlingen skulle vara en dålig politik, som hvarken väntas eller önskas af flertalet utaf befolkningen. Då jag rådfrågar landets dubbla intressen, lika mycket dess konservativa som liberala intresse, tror jag, att denna upplösning icke bjudes af någotdera. Då jag ställer landets konservativa intresse mig för ögonen; då jag betänker, att vi nyligen sluppit ifrän ett allmänt vals agitationer och lidelser, samt att allmänna municipalval och val af generalråd stå för dörren, så synes det mig, som hade det varit rörelse nog, och att det ej är lättsinnigt att förutsätta, det en smula lugn och tid att fatta sig är något, som man kan förunna det konservativa intresset. Betraktar jag å andra sidan det liberala intresset och påminner mig, att alla de stora ombildningar, som försiggått, icke varit resultater af enstaka och hemlighetsfulla inflytelser af ett kabinett, som påtvingat den lagstiftande församlingen sin vilja; då jag betänker, att alla de fullbordade betydliga reformerna varit Edert verk, ett verk af programmer, som I underskrifvit, som tillkommit genom Er vilja, och som vi endast bragt till utförande; då jag betänker, att det icke finnes någon liberal reform, utan att den trån början af denna lagstiftningsperiod funnit ett godt mottagande hos Er, samt att ministerens största bekymmer i denna stund måhända borde vara att hämma det jägtande, som drifver Er framåt, ej att påskynda Er; då jag sammanfattar allt detta, så kan jag uten passion fatta mig, och då jag frågar, hvad det liberala intresset i detta ögonblick kräfver, så betänker jag mig icke på att svara, att det — lika litet som det konservativa intresset — fordrar någon upplösning. Ilvilken makt ligger det väl, om vi hysa denna öfvertygelse, på, att vårt personliga rykte kan vinna på en åtgärd, som intet af de intressen, som vi hafva att skydda, bjuder. Vi skulle ha varit glade åt att bli misstänkta, kritiserade, ansedda för att kunna säga ett och göra ett annat; vi skulle utan knot ha funnit oss uti att bli ansedda som personer, hvilka lofva guld och gröna skogar, och skulle med glädje ba bragt personliga offer för att fortsätta en åtgärd, som ommer landet till godo. Men tillåten mig att tala helt öppet: Vi ha icke behof af en sådan resignation; vi veta, att landet har förtroende till oss, att det litar på vår lojalitet och icke tviflar på vårt ord. Om detta vore en af de illusioner, man förebrår oss, så skulle denna illusion finna en dubbel ursäkt, nemligen för det första: den ständiga välvilja, hvarmed I understödt oss, och för det andra: vårt starka medvetande om upp fyllda pligter. De medicinska studerandena i Paris ha två gånger (den 28 och 30 Mars) genom demonstrationer tvingat professor Tardieu att inställa sina föreläsningar. Man förebrår honom, att han som läkare i processen mot Pierre Bonaparte ställt sig på dennes sida. I Onsdags kastades i auditoriet sous-stycken i ansigtet på hovom. Det heter, att Tardieu skall taga afsked. Enligt en korrespondens från Paris till ,Kölnische Zeitung har exdrottning Isabella låtit skilja sig från sin gemål Francisco di Assis. Begge de värda makarne ha undertecknat ett kontrakt, hvari deras penningeförbållanden blifvit reglerade, och hvaruti är bestämdt, att de för framtiden — ,hvad än måtte händak — icke mera skola ,lefva tillsammans. Kejsar Napoleon och kejsarinnan Eugenie besökte den 29 Mars Isabella för att för henne uttala sitt deltagande för det, som skett, vid hvilket tillfälle exdrottningen var iklädd den djupaste sorgdrägt.