— Då vi häromdagen yttrade några ord med anledning af den föreslagna och af Aftonbladet förordade adjunkturen i nordiska språk vid Upsala universitet, anmärkte vi bland annat, att man icke märkt nnerliga trukter af de två akademiska rostolar, som vi för några få år sedan erhållit i detta ämne. I fråga om professor Säve i Upsala förklarades detta af hans sjuklighet; om professor Wistns i Lund verksamhet för det nordiska språkstudiet röjde vi icke otydligt vår okunnighet, men anmärkte, att i de strider som följt på den i Stockholm hållna språkkongressen hade intet inlägg i saken från någondera af dessa herrars sida framträdt i det offentliga. Aftonbladet, som upptagit dessa våra ord, anser vår anmärkning mycket orättvis, i det att ifrågavarande lärostolar uppfyllt alla ,,rimliga och billiga förväntningar, tilläggande Aftonbladet: ÅÄtt i den omständigheten, att professor Säve för ögonblicket till följd af sjukdom åtnjuter tjenstledighet, se en grund till att ringakta hans mångåriga oförtrutna verksamhet för den fosterländska språkforskningen och glömma de kraftiga eggelser ban gifvit till arbeten och studier på detta område, är i sanning icke mycket billigt. IIvad prof. Wisen angår, så har hån endast några få år innehaft sin lärostol och det torde icke uteslutande få räknas honom till last, om Handelstidningen saknar all kännedom öm hans verksamhet. Bland männen af facket har hr Wisns tvenne arbeten ,om hjeltesångerna i den äldre Eddan samt ,,om ordfogningarne i Eddaspräket tillvunnit sig rättvist erkännande; hans föreläsningar ba varit egnade att väcka intresse för det fosterländska språkstudiet och åtskilliga uppsatser i litterära tidskrifter ha äfven burit vittnesbörd om den uppmärksamhet, hvarmed han följer företeelserna på detta område. Vi vilja alldeles icke förringa de förtjenster A.-B. här vitsordat, då A.-B. är troligtvis mera kompetent än vi att bedöma dessa saker. Vi erinra endast att här var fråga om det svenska språket och den strid rörande dess rättskrifning, som nu utgör en af dagens frågor, och för hvars lösning man ansåg en ny lärostol påkallad. Det lärer väl då vara fullt befogadt, när man från de redan befintliga lärostolarne väntar någon ledning i detta ämne. Då den gamla Eddan icke längre utgör föremål för vårt studium, torde prof. Risn ursäkta, att vi saknat kännedom om dessa hans verk. Att han icke skulle hafva skrifvit någonting inom sitt läroämne, kunde vi i öfrigt aldrig hafva förutsatt. Åfven en prosessor i Lund bör dock kunna hinna utgifva något arbete under ett årtionde. Aftonbladet finner det, med vanlig urbanitet, vara något ,komiskt, då vi anmärkt, att intet inlägg i striden om de nordiska språkens rättskrifning försports från någondera af nordiska språkens akademiska professorer, hvilket synes vittna, anmärker A.-B., det Iandelstid:n icke haft sig bekant att begge dessa herrar deltogo i det nordiska rättskrifningsmötet sistlidne sommar. — Vare sig huru som helst med denna obekantskap, så framgår den icke af våra ord. Någon svensk redogörelse för ifrågavarande möte har, utom några korta tidningsreferater, icke utkommit, och man kan således vara ganska ursäktad om man icke känt till de storheter, som deltogo i nämnda möte. Nu lärer emellertid denna redogörelse vara att motse, enligt hvad A-B. upplyser, likasom berättelser om mötet utkommit i Norge, af Overlzerer Lökke, och i Danmark, af prof. Lyngby, hvilken sednare dock ännu ej kommit oss