Dagens post. FRANKRIKE. En korrespondent till ,, Köln. Zeit. vill veta, att Ollivier först efter allvarsamt motstånd från kejsarens sida drifvit igenom, att författningens art. 33 blifvit upphäfd i det nya förslaget. Denna artikel lägger den egentliga regeringsmyndigheten — under en genom omständigheterna åstadkommen paus i lagstiftningsarbetet — uti senatens, d. v. s. i kejsarens hand. Denna bestämmelse har redan förut med stor häftighet blifvit anfallen af de demokratiska tidningarne. Kejsaren har omsider gifvit efter i denna punkt, men deremot förbehållit sig rättigheten att sjelf utnämna senatorer. En fråga, som ifrigt diskuteras, är den tillkommande senatens förhållande till ministeren. Då nemligen senatens hela politiska ställning blir förändrad, äro många af den åsigt, att denna korporation bör vara representerad i kronans råd, samt att några af de nuvarande kabinettsmediemmarne böra lemna plats för ministrar, som äro senatorer. För öfrigt innehålla tidningarne — på få undantag när — endast yttranden af belåtenhet med de förestående förändringarne och kejsarens initiativ i denna riktning. En orleanistiskt sinnad korrespondent till Times yttrar, att kejsarens öppna bref den 21 Mars till Ollivier är en af de klokaste regeringshandlingar, som på den sednaste tiden företagits. Rättigheten att utnämna