adl 44— Ev IABVII ÖII11 Å00NG1 41f1— tJaf de urkunder och andra skriftliga handlingar alsom angå detsamma, skulle mången mörk, numer: , Joutredbar punkt i dess historia varit skiograd och icke allenast det enskilta samhällets utveck ling, utan äfven hela landets framstått i en lång klarare dager. Nu har oaktsamheten, försummelsÅsen och yttre olyckliga tilldragelser, såsom t. ex t eldsvådor, tillinteigjort många sådana vigtiga ma: terialicr. Göteborg har delat denna lott med de slesta an; I dra kommuner. Särdeles hafva härstädes de tal: rika eldsvådorna förstört månget vigtigt dokument ja hela samlingar af sådana. Det torde derföi vara tid att för framtiden vidtaga åtgärder, som kunde förebygga eler mildra följderna af sådana I tilldragelser. Ånnu har staden såväl i rådhusrättens som i domkapitlets, tyska kyrkans och andra arkiv mången skatt, hvilken borde användas och I komma forskningen till godo. Af vigtigare sådane handlingar borde afskrifter tagas och på särskilt ort förvaras. Jag vill här endast nämna huru nödvändigt det vore, att afskrifter föranstaltades af de många donationsbref, hvarigenom så betydande belopp kommit samhället till godo. Åfvenledes föreställer jag mig, och erfarenheten på andra orter talar härför, att, så snart något med allvar j göres för insamlandet och ordnandet af historien soch kulturen rörande handlingar, många sådana, dittills i enskildas gömmor förvarade, komma fram och med nöje öfverlemnas dit, der just samlingen gifver åt dem ett värde, som de eljest endast i ringa grad hafva. Jag tror att mänget fynd för Göteborgs förflutna historia på detta sätt skulle göras, men jag är alldeles förvissad derom, att Göteborgs framtida historia skall på detta sätt skunna skrifvas så utförligt och bestämdt som ämnet kräfver. Med avledning af hvad jag nu haft äran anfföra, tager jag mig friheten föreslå, att utaf den nu disponibla delen af Renströmska fonden ett belopp af 5,000 rdr rmt må ställas till musei I styrelses förfogande, för att dermed bestrida de kostnader, som äro erforderliga för bildandet och förökandet af ett arkiv, hvilket bör ställas i förbindelse med musei boksamling. Jag bifogar, såsom bilaga, utdrag af protokollet, hållet hos kongl. vetenskapsoch vitterhetssamhället i Göteborg den 7 Mars 1870; och anhåller dltligen, att dessa mina motioner mätte remitte, ras till beredningen för användandet af den Renströmska fonden. Göteborg den 31 Mars 1870. I. S. Fagerberg. Hr Hedlunds motion lydde i dess helhet sålunda: Genom upprättandet och utvecklingen af Göteborgs museum har det gamla Ostindiska magasinshuset, som förut egdes till hälften hvardera jaf Kronan och Göteborgs stad, kommit, så att säga, i en hand. Denna hand är en Göteborgs Istads institution, hvadan alltså staden, medelbart, förfogar öfver hela denna byggnad. Det lärer då icke vara för staden främmande att denna byggnad försättes och uppehälles i ett värdigt skick. Byggnadens stora facad vetter mot stadens oca nämsta gata och kan således icke undgå att ådraga sig uppmärksamhet. Men när de kringliggande husen framträda i ett alltmera prydligt skick, ! står den gamla magasinsbyggnaden der med sina visserligen ganska rena, men af ålder förfallna och fördystrade drag, en mörk och ingalunda behaglig punkt i taflan, som alldraminst harmonierar med den uppgift byggnaden nu eger, att inrymma Göteborgs förnämsta vetenskapliga samlingar. Återställandet af den stora facaden i ett passande skick, i enlighet med den ursprungliga byggnadsritningen, bör derföre icke låta alltför länge vänta på sig, och låter sig dessutom verkställa för en ganska anspråkslös kostuadssumma. Enligt den ursprungliga byggnadsplanen ledde ingången genom midtelporten direkt in på gården, hvaremot man nu har att först stiga uppför en ganska brant och vådlig trappa, för att sedermera vandra utför en liknande trappa, när man vill på denna väg ingå från gatan till gården, der huset på grund häraf vanprydes genom fula trappuppgångar. Återställandet af denna ingång enligt den ursprungliga planen är nu så mycket mera önskvärdt, som den rymliga gårdsplanen blifvit apterad till en liten parkanläggning, som på samma gång utgör en botanisk örtagård, och hvilken derföre skall gerna tagas i betraktande af dem, som besöka museum, Ej heller detta arbete är förenadt med några stora kostnader. När statsmakterna medgåfvo öfverlåtelsen till Göteborgs museum af kronans hälft utaf Ostindiska magasinshuset, fästades dervid såsom vilkor bland annat att musei styrelse skulle tillhandahålla spanmålsmagasiner för minst 20,000 kubikfot spanmål. För att bespara utgifterna för sådana magasiners förbyrande, har styrelsen funnit ändamålsenligast att bibehålla dem, som redan förefunnos i norra delen af husets östra flygel, så mycket heldre som denna del ännu ej var för musci samlingar nödvändig. Genom den nya lagstiftningen rörande kronospanmålens förvandling i penningar samt då nya anordningar väl snart komma att beslutas beträffande kronobageriet, lärer kronans behof af dessa spanmålsmagasiner väl snart upphöra, eller åtminstone blifva betydligt reduceradt. På samma gång har åter musei utveckling fortgått så, att de afsedda lokalerna blifva inom kort erforderliga för musei ändamål. De framtidsplaner, som i detta hänseende ligga oss ganska nära, gå derpå ut, att hela den östra flygeln af det stora huset borde undergå en inre ombyggnad efter samma system som den vestra flygeln. Så borde den öfversta våningen med vinden apteras till en genom hela flygeln löpande stor sal, med takbelysning och gallerier, motsvarande den stora salen för de zoologiska samlingarne i den vestra flygeln. Denna sal skulle lämpa sig förträffligt till bibliotekssal, hvarest 40 Å 50 tusen volymer skulle kunna inrymmas inom torra och fasta murar. Ilär skulle alltså ej blott musei bibliotek, som uppgår till något öfver 10,000 volymer och hvarför utrymmet blir alltmera trångt, utan ock Göteborgs gymnasii-bibliock, utgörande 19 å 20,000 volymer, kunna införas, och grunden dermed läggas till ett Göteborg värligt stads-bibliotek. Den kostnad, som erfordras ör denna anordning, är icke jemförlig med kostnaden för en biblioteksbyggnad. — Till en början skulle väl en del af den stora lokalen kunna användas till målningsatelier för slöjdföreningens och musei ritskola, hvaraf man är i stort behof, innan en egen byggnad kan blifva åt den förra skolan uppförd. Våningen under den nu omnämnda torde lämpigast kunna användas till ifrågavarande ritskola, vartill nu upplåtits södra hälften af denna våning i förening med södra hälften af bottenvåninzen. Hela denna sednare våning skulle derefter blifva tillgänglig för den industriella afdelningen, hvilken uttränges alltmer ur den vestra flygeln zenom de ständigt växande zoologiska samlingarne, hvilka synas vilja snart nog inkräkta hela lenna flygel, . Ä Källarväningen borde slutligen upptagas af värneapparat, arbetslokaler för zoologiska preparaioner samt lägebbeter för uthyrning. L foxal — — — — —— — — — —— T5 ——— ———