KA ROILILLL:ua T(III CL IUSTULILAL 1110111 11) nen, med hvilket som basis man kan bör; operera för att häfva det onda. Ått dett på sednare tider gripit vida omkring sig ut lider intet tvifvel, och det man hör framsc kastas af åldre personer, att: vi läste lå lika flitigt och lika många timmar om — dagen, som den nu uppv nde ungdomen, . indå fingo vi hvarken ondt i ögon, lg hjerta eller lungor af någon öfveransträng1. ning — detta, säga vi, kan ingen jäfva. vi Med en sammanförd statistik, med hopade st erfarenhetsrön från alla länder, der skolfö studiet bedrifves under likartade förhållani den, skall det bli en möjlighet, att åtmin-öf stone kasta en, om aldrig så liten, blick de in på den svaga punkten, på hvilken folkd: slagens existens beror såsom kt och bi psykiskt friska. Då skall man f ställa upp ett profylaktiskt schema!, om fa vi så må tala med skoltermen; då skall m man först kunna gripa till medlen för hämmande af det onda. a Prof. Virchow uppställer såsom sjukliga oc rubbningar inom skolorna: 1:0) Ögonsjud kan, isynnerhet närsyntheten. Af 10,060 fö lärjungar hade 6,059 blifvit undersökta af It d:r Cohu i Bresslau. At dessa 10,060 tr hade 17,1 26 abnorm syn, fördelad så, sc att proeenten i byskolorna var 5.2, i realdi skolorna 24,1, på gymnasierna 31,7 och ti bland 410 studenter 6S 26(!) Man ser ett sl stigande oupphörligt, ja man kan följa den d ökade procemten klass för klass! Så att kom man blott betraktar närsyntheten, med er uteslutande af andra ögonsjukdomar, så ål är procenten för byskolan 1.4; 11,4 i stadso skolorna och bland studenterna 60! Man! kan derjemte äfven märka att graden af närsynthet stiger i jemn proportion uppåt! Men, säger förf., icke skolan ensamt verkar detta. Ätven hemmet bidrager med t. ex. dålig belysning, bristande tillsyn; att barnet ej sitter nog långt från boken med ögonen 0. s. v. Genom hufvudets för myckna framåtlutande hindras blodets återflöde från ögat och trycket på detta bakifrån tilltager. Ju sämre belysning desto starkare verka dessa orsaker. Detta må ju vara en fingervisning åt föräldrar och målsmän. 2:o) Blodkongestion åt hufvudet. Genom lutande ställning med hufvudet blir hela bålen framätböjd. . Detta åstadkommer en p 10 In äl m d 1. di Å L et bi 00 m yckning på buken, som minskar mellanli irdets kraft att ge inspiration med normal styrka. Detta åter hindrar blodets h: återflöde nr halsens vener, och respiratiode nen blir ofullständig. Genom hjernansle öfveransträngning framkallas en ökad hjert-vi verksamhet, och en utvidgning af arterer, si som ger sig tillkänna genom ökad blod-lvå strömning till hufvudet. Sjukdomar, som m nu bero på denna kongestion, äro a) JnmIF-Jot vudvärk, ända till 40 25 hos lärjungarne— i en undersökt skola. Flickorna voro dock s! mest utsatta härför. Af 3,564 lärjungar te af båda könen ledo 27,3 26 af hufvudvärklyq i andra skolor. I stadsskolornas lägre SJ klasser är den frequentast. För tränga j rum, koloxid m. m. anges som orsaken, — b) Näsblödning 21 26. Denna aftager ilm nögre klasser bland gossar och i allmänhet la örekom den der det längsta stillasittandet svi eger rum. Kongestionerna bidraga till sin-sse nessjukdomarnes utbredning. Virchow tror l dock att detta ännu ej är bevisadt. Dock tj igger en fara uti denna sjukdom, värd s! att påakta. or 3:0) Ryggradskrökningar. På denna sjuk-vi dom inverkar skolan betydligt. kn förf. g påstår, att 90 Zz af ryggradskrökningar — örja under skoltiden. Det qvinliga könet l är mest underkastadt densamma, och hand-: arbeten bidraga serdeles, hvarföre hemmen här synda mer än skolan. Denna sjukdoms-sa art eger eget nog rum företrädesvis åt högra lb sidan, så att man har statistik på, att afv 742 fall voro 619 högervridna. Här tyc-h kes en förändrad form på skolborden böra lj tagas i betraktande. På afstånd stående, fö höga skolbord gynna sjukdomen. Sorgfäl-lir ligt öfvervakande och gymnastik äro medel sh att hämma det onda. b 4:0) Sjukdomar i bröskets inelfror. Lung-d sot och skrofler framhållas här. Den förra sd innehar en stark Z; endast tyfus och ko-lla lera kunna, inom de lägre åldersklasserna, II lemna dödlighetssiffror, som närma sig lungsoten. Bland orsaker från skollokalen ? må framhållas: a) dålig luft, b) dragiga J fönster och dörrar, c) dam och d) ihållande . sittande ställning och deraf hämmad respiration. 5:0) Sjukdomar i underlifsorganerna: a) matsmältningsorganerna. Genom för ihål-m lande skolbesök uppstår omsider matlust; d at denna: oregelbunden afföring, matthet, lf trötthet, afmagring, blekhet och olust. Härln spelar ventilationen i skolorna en stor roll.b) Sexualorganerna. Om man bortser från te dåliga exempel och förförelse, så verkar d stillasittande och intellektuell ansträngning en öfverretning. 6:0) Smittosamma sjukdomar. Skolan är p en gynnsam härd för dessa. Atträkna upplg dem behöfves ju ej, de äro nogsamt kända.s 7) Yttre skador. Man har på sednare ltiderlobserverat sådana, ådragna under gym-I nastik, t. ex. vrickning, bråck; men man s E 0 saknar statistik. Bristrällig uppsigt och disciplin äro orsaken. Förf. påpekar den oeltergifliga fordran, att skolornas offentliga sundhetsvård lägges i handen på förståndiga läkare. Dessa skola uppställa de faror, hvarmed skolåldern hotas, sammanföra dem till en totalbild, och detta öfverallt och i hela landet. Först då kan man se i hvad förhållande sjukdomsformerna stå till skolordningen. Virchow föreslår att för Preussen bilda en centralkommission af skolmän och läkare, som skulle öfvertaga frågans behandling. Antalet af inflytelser, som orsaka sjukdomar, kan sammanfattas i följande nio: 1:0) Luften i skollokalen med härunder subsumerande ventilation, fukt, dam, 0. s. v. 2:o) Ljuset i skollokalen. 3:o) Hur man sitter i skollokalen: förhållande mellan bänkar och bord, huru länge man sitter o. s. v. 4:0) Kroppsrörelsen. 5:0) Själsansträngningen, fristundernas och feriernas ordnande. 6:0) Beskrasfsningarne, isynnerhet kroppsagan. 7:o) Drickesvattnet. 8:o) Afträdena. 9:o) Undervisninjsmedlen, stilens storlek, åskådningsmaterielet. Genom samverkan af läkare och skolkarlar är det endast möjligt att komma till reda med saken och lösa nutidens stora upph t h o d 0 li 1 k 0 gift: det uppväxande slälgtets kroppsliga och