Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 mars 1870, sida 3

Article Image
fortfor v iderleken att vara stormig. Blandade ämnem. Ny nerdpolsexpedition. Från Bremen skrifves den 12 dennes: Innan ännu de tidig derrättelserna kunnat förv n den på väg varande nordpolsexpeditionen förlidet år, långt mindre de begge fartygen ,, Germania och ,,Hansa, så förberedes ett nytt mindre företag al samma slag vid Wesers mynning. Doktor Bessels från Stuttgart, hvilken förliden sommar i och för vetenskapliga forskningar åtföljde hr Ros enthals i Bremerhaven till Trondbjem afgående ånga Albert-och doktor Forst, som likaledes varit i Ishafet hafva i dessa dagar besett det i hamnen liggande, aftackladle barkskeppe Grönland (kapten Koldeweys expeditionsfartyg sommaren 1565) och änmmna derefter låta ställa sig till doktor Petermanns i Got fogande. Den tredje i förbundet skall blifva österrikiske marinlöjtnanten Wieprecht. som likaledes i mänga är önskat att få deltaga i en af dessa undersökningsresor. De förenade lärda hoppas att personligen kunna auskafa de behöfliga utrustningskostnaderna: Wieprecht i vetenskapliga kretsar i Österrike, doktor Bessels genom föredrag liknande dem, som han redan hållit här och i Hamburg öfver sina under föregående åren gjorda rön och iakttagelser. Tvillingar. I Ore kyrka försiggick nyligen, ,Bogense Avis, en sällsynt döpelseakt, enär ett par tvillingar, en gosse och en flicka, buros till dopet ar sina 19 år gamla systrar, hvilka äfven äro tvillingar. Det dubbla tvillingparets fader är gårdsegaren Peder Nielsen i Ore. En ny teater. I Konstantinopel arbetar man för att upprätta en ny teater, på hvilken skulle gifvas turkiska, armeniska, grekiska och bulgariska stycken. Personalen skall bestå af muhamedanska herrar och kristna damer. I spetsen för denna plan hafva många ansedda både turkar och kristna ställt sig, och det heter, att storvisiren ämnar sjelf vara med om företaget. Den ertorderliga summan lär redan vara tecknad. Teatrarne i de franska provinsstäderna hafva nästan allesammans understöd af kommunerna, Så få af Marseilles båda teatrar den större årligen 230,000 och den mindre 20,000 francs. Bordeaux gifver sin teater 111.000. Lyon sin 140,000, Lille 56,000, IIavre 38,000, Toulon, Brest, Angers och Rouen hvardera sin teater 30,000 francs, 0. s. v. En djerf och lig bedragare. Alla hotellegare böra vara på sin vakt mot en mycket raffinerad bedragare, som för närvarande besöker hotellerna i nordliga Europa och som möjligen ätven kan väntas tiil vårt Jand. Det är en engelsman, som heter Maurice Hamilton och som uppgifver sig vara litteratör. Han har flera gånger besökt fastlandet och har nu äfven sia hustru med sig. Sednast ha de blitvit sedda i Frankfurt, der togo in på ,,Hötel de Russie — ett af de dyraste botellerna — och bebodde två af de elegantaste rummen. Hamilton berättade att han på sätt och vis reste för den bekanta förlag rman John Murray i London; han ämnade nemligen utgifva ett större litte verk och af denna anledning väntade han dagligen en större penningesumma från nämnde firma. Det äkta paret letde i sus och i dus, och innan kort tid gick räkningen upp till det betydliga beloppet at omkring 900 rdr. En dag kom Hamilton till värden och berättade att han på ett par dagar måste resa till Bonn, emedan han skulle lyfta pengar der, och han reste också verkligen. Dagen derpå störtade fru Hamilton in till värden och berättade under gråt och klagorop att hon fått ett telegram med underrättelse, att hennes man afbrutit itt ena ben och låg till sängs i Bonn. Den menniskoälskande värden rördes till tårar och lät henne icke endast resa, utan lånade henne äfven till och med 99 rår till respengar. Frun försvann och syntes ej mer, ej heller hennes man. Snart infann sig på hotellet den ene efter den andre af stadens handlande. hos hvilka det litterära paret tagit varor på kredit. Hamilton är lätt att kånna igen, ty han begagnar ett konstgjordt ben. Klara skäll . Ierrn lär ha gifvit en borgare ett slag för munnen tillsporde professor R. en stude ut, hvilken han 1) hat till i rektorsförhör. ,IHvartör gjorde herrn så? — För det han inte ville tiga, svarade studenten. Nåja, inföll professorn, .men herrn lär äfven ha slagit honom tör magen. IIvarför gjorde herrn så? Ja, genmälde studenten, jag trodde att han möjligtvis var buktalare. Ett drama i Fredriksstad. Detta eljest så lugna samhälle sattes i Tisdags uti liflig rörelse till töljd af en helt ovanlig och oförmodad tilldragelse. Borgmästaren, som heter Hansen, och hvilken man ansett vara en mycket fredlig man, öfverraskade nemligen en borgare, som kom in på hans embetsrum, med att mot honom aflossa icke mindre än tre revolverskott, af hvilka dock intet gjorde någon lifsiarlig verkan. Knappt var dådet fulländadt, förrän borgmästaren sjelf inställde sig som fånge vid rådhuset, der han sedan hållits under bevakning. Hau larer nu ha ingitvit ansökan om afsked och begar att man skall låta honom bli intagen på dårhu — Enligt seduare underrättelser har man nu efterkommit hr 11:s begäran och affört honom till en i Slesvig varande anstalt för sinnessjuka. . Vi återgifva ur Dagbladet följande ytterligare uppgift om ett nytt slag af landsvägslokomotiver, hvarpå icke ringa vigt ligger sör värt land: De erfarenhetsrön man hittills gjort i afseende på sådana fortskaffningsmedels användbarhet bafva gjort, att de aldrig kommit riktigt i bruk. Förnämsta olägenheten vid dem var, att den skakning de voro underkastade på hårda vägar åstadkom ideliga rubbningar i maskineriet, och då man, tör att så mycket som möjligt minska denna, ökade deras tyngd, vägarne alltför illa af deras begagnande. Nu först synes man hafva funnit på cen fullt ändamålsenlig konstruktion af dessa maskiner, och så framt berättelserna om ett af firman R. W. Thomson i Edinburgh konstrueradt nytt landsvägslokomotiv icke äro alldeles gripna ur luften, torde detsamma hafva en stor framtid för sig. Detta nya landsvägslokomotiv kan — heter det i en sådan berättelse — användas på hvilken väg som helst. Det går på hårda; vägar och stenlagda gator utan skakning, på blöta vägar utan att sjunka ned vägar utan att halka; ja, det behöfver g alls, ty det kan med samma lätthet framgå ötver ängsmarker, öfver plöjda åkerfält, på is, genom lös sand och öfver frusen snö. Ehuru det sjelft är litet och lätt, går det uppför de brantaste backar och drager ofantliga lass etter sig. Och dessa förträffliga egenskaper bero blott på en enda enkel förbättring. De mycket breda hjulen äro nämligen omgifna med tjocka band af vulkaniserad kautschnk, och derigenom blir lokomotivet i s:änd att glida fram öfver marken utau skakning, utan att skada vägen, utan att maskineriet är utsatt för rubbningar. Det är som om det ginge på en väg af kautschuk. Uppfinningen är så till vida icke alldeles ny, som det nu är två år sedan uppfinnaren uttog patent på; sedan har han tillverkat en mängd lokomotiv, som blifvit försökta rundt omkring i verlden och tullkomligt bestått sitt prof. Stora lass batva med dem blitvit transporterade öfver de ogynnsammaste terrainer, på gyttjiga eller hala. vägar och uppför backar, der stigningen varit ända till 1 fot på 9, och de hafva städse arbetat färträffliot Till och med midt ioenom trafikoradao gatnr a —

30 mars 1870, sida 3

Thumbnail