lagets aktiva sägas uppså till 534,000 (med deri inberäknade tillverkningar m. m.) och dess passiva till 5110.000 rdr. rnösand den M Norrlaxds assuransforening. Ur berättelsen om fören ärernas gång under sjunt trojens andra år meddelar IIerno Posten: Under ifrägavarande assuransär, omfattande tiden från den I Juli 1868 till och med den voro 114 fartyg om tillsammans värde at rår 4,6 ående assurans ster och i värde rdr verksamhet och ade för et rint: en g mot antal fartyg 19 om 1,560 nyl 791.000 rmt, hvilket v stigande förtroende föreningen Ätnju Af dessa fartyg hafva likväl några halft det höga värde, att, enligt reglemente föreskrift. endast andelar deraf kunnat i föreningen intagas. Under assuransåret hafva tvenne fartyxg helt och hållet gått förlorade, nemligen ett genom ötv segling och ett, som försvunnit och dessutom hafva 2 större och mindre haverier blifvit anmälda. hvarar likval 6 varit af den obetydlighet, att iugen ersättning derföre blifvit tordrad, Det andra et under den nya oktrojen, ehuru ej amt som det första, utvisar dock det iltat. att af ärspremiereverserna ej mer proc. behöfva utbetalas, samt att således senatlige fartygen ofserhufvad varit 1018 krade emot en ärsprämie af cirka 3730 Proc., hvilken premi å att försäkring 1 intet asznransbolag dertill kan erhållas. Nardertill lägges att alla skadeersättningar, med undantag at en mindre sådan, som afgjorts genom utslag at komprom blifvit uppe till försäkringstagarnes I belåtenhet, så framgår härar ytterligare den stor: Xanasorten. Mekaniska verkstaden. Från skulle medsbolaget till rådbusrätten inkommit med sin s men till följd af att böckerna ej hunnit till tallo afslutas, erhölls uppskof. Bofördel, som föreningen under det nu atslutade räret tillskyndat sina delegare. Ett menniskoskerett påträftades den 22 denn Gefle vid pågående grundgräfning för uppförande af ett nytt hus å en af de afbrånda ra Drottninggatan. Grafven, som förut under v ru upptagits till S fots djup, höll nu på att ytterligare I ijupas till 10, då dervid under lemoingar af dristar, hvilka så mycket bibehållit att de tydllizen kunde al grenbildningen skönjas hafva tillhört gran och vide, upptäcktes benlemningarne af en månniskokropp i utsträckt, ställning, liggan ie uti ett lager at sjögrynda. Derigenom att uratven till sitt första djup någon tid varit öppen, hade kälen trängt ned äfven i dotta djup liggande jordlager. att det måste arbetas med spett, bvarigenom skelettet styckades, men eraniet. som synes tillhört en karl, hief, bibebället helt. Ifuru längesedan den kropp, dessa lomningar tillhört, här nedgräfdes, är svå afgöra, men anledning att misstänka, a brottet af ett i en aflägsen tid förö vadt mord hi dandolt offret, saknas icke. En oceideradjerntråd om 2 fots längd blef tunnen i craniets närhet. — Norr veqvarns brulk har i dessa dagar erh yssland eu större beställni af twöskverk och åtskilliga andra landtbruk skap, berättar ,. Norrköpings Tiduingar.t — Jönköping. Göta hofrätt har förordnat v. häradsboflingen M. IF. Stangeren att tillsvidare under ledigheten förvalta borgmästareembetet i Linköping; v. h tlingen A W. Wablavist att hålla innevararde års vimterting med Mo hårad; samt eo. o. notarien J. G. Siljeström att från d. 25 dennes till den 9 nästkommande April förvalta domareombetet och handlägga skiftesmäl i Sefvedes och Tunaläns häraders domsaga. Sjelfmord. Förre slottssoldaten Rydell, en äldre, eiter sina vilkor välbergad man, som brukade idka fläskmångleri, hade i Thorsd gs på torget inköpt en större s. k. skälling. men hvilken befanns ha varit en fargalt, eller one, såsom det här i orten kallas. Iläraf tog han sig så nära, att han gick bort och å stadens utmark, i trakten af det s. k. Bondberget, skar halsen af sig. Han ansågs a ,läsarne, säger ,Jönköpingsbladet, som na ett bevis för läseriets tomhet på verklig religiositet. -kilstuna. EkskIlstuna jernmanufalturaktie-bolag hade den 22 dennes ordinarie bolagsstämma, hvarvid föredrogos styrelsens berättelse öfver bot verksamhet samt revisorernas berättelse öfver förvaltningen af bolagets affärer, från tiden för bolagets början den 19 September 1868 intill slutet af året 1869. Deraf framgick att bo2 tomterna vid ves lagets varuomsättning under denna tid utgöres af rdr 3 34: 46. Bolagets tillgångar vid årets slut : 55. Bolagets skulder vid samma tid 217,615: 55. Bolagets behållning i slutet af året 1869 utgör alltså rdr 31,546: 30 öre. Bolagastämman beslöt att af den upplapna vinsten, rära 172; proc. utdela 14 proc. samt äfsätta återstående rära 3 proc. till reservfond, utskylder och möjliga förluster. — Örebro. Örebro—Köpings och Nora—Erralla jernvägar inbringade under sistl. Februari månad 33,436 rdr 63 öre Samma måvad förlidet jorde inkomsten 28,524 rdr 58 öre. Skogsafverkning. I ,,Wexjöbladet för i Lördags läses: Full snövinter med slädföre inträdde efter yrvädersdagarna i början af deuna vecka och fortfor ännu i förrgår. Under dessa förhållanden begagna sig skogsegarne här i orten af tillfället att än ytterligare afverka och till sjöstäderna i södra delen af landet atsända stortimmer och andra virkeseffekter, u t i ringaste mån tänka på hvarken återsådd eller behofvet af skog, åtminstone till bränsle och till skydd mot väder och vind, för kommande generationer på de ödsliga skogssvältorna. Såsom bevis på skogsförödelsens omfattning i trakten häromkring kunna vi nämna att en enda uppköpare och exportör inom detta samhälle afsändt under loppet af de sednaste månaderna omkring sexton tusen grofva, til: en del storvirkesträd. Nödvändigheten a makternas mellankomse till förhindrande af landets odelaggelse i skogsväg visar sig allt mer och mer. utgjorde rdr 249,161 — Torneå. En hemsk historia. Från Torneå skrifver en korrespondent till en finsk tidning om följande morahis , som tilldragit sig på svenska sidan om riksgränsen natten mellan den 27 och 28 Okt. sistl. är uti Öfver-Torneå eller Matarengi socken, Tvenne arbetskarlar, Johan Gustafsson Wunski, hemma i Muhos socken, och Matts Eliasson Finholm, hemma i Lohteå socken, h gamla, hade länge uppehållit sig i Tornea och gjort sig kända, isynnerhet Wunski, genom sitt i hög grad dåliga och osedliga lif. Sistlidre vinter begåfvo sig dessa män till Norge för att I lycka och skära guld med tälgknit, men då lyckan ej lät finna återvände de mot slutet af Juli månad. På återvägen erhöllo de urbete hos landtmätaren Burman vid hans mätningsförrättningar i Pajala eller Könkås socken på svenska sidan. När arbetet här var slutfördt, begåfvo de sig på vandring utför Torneå elf nedåt Haparanda, och kommo så till Waaranperi hemman, som annu tillbör Pajala socken. I detta hemman gjorde de sig en glad dag, friskade upp sitt nedslagna lynne och fuktade sin torra strupe med en svensk styrkedryck, samt försägo sig dessutom för resan med en rymlig ,taskumattiv. Till skjutsbonde betingade de sig bär en f. d. hemmansegare Isak Ilenriksson Rickkola, hemma i Matarengi socken. På vägen stack den ene af mannen sina långa fingrar i skjutsbondens fickor, för att ransaka dem och undersöka om i dem funnes penningar. Häraf råkade vännerna i ett spändt förhållande till sin skjutsbonde. och de tre männen torde redan på vägen råkat i lufven på hvarandra. Sålunda kom sällskapet fram till Sattajirvi gästgifveri. Ilär rastade man något litet, tog botemedel för bufvudvärken och begat sig den 27 på qvällen åter på väg. Härifrån fingo de sällskap på vägen af en man med sin son, hvilka hade egen häst. Efter en stunds resa började vännerna undfägna sig ur sin taskumatti, hvarvid reskamraterna ej blefvo alldeles bortglömda. Följden blef en sådan sinnesförfattning, att allesamman råkade i gräl Wunski sparkade och slog skjutsbonden med piskan tiotals gånger kring öronen och i hufvudet, så att det tjocka skaftet gick sönder. När Wunski tröttnat, vidtog Finholm på samma sätt. Sedan satte de den genompiskade Rickkola baktill i den långa resslädan, togo sjelfva till tömmarna och gåfvo turvis en snärt ät hästen och en snärt åt Riekkola, som alldeles tyst satt bakom dem. Läkarebesigtningen har utvisat, att Riekkola redan at denna bastonad förlorat sitt lif. Men de ärade vännerna funno den ei tillräcklig: Wunskis blod