vaksamhet gifva akt på allt och om möjligt varns marsken. Detta skulle Nils Bosson ataga sig, då han etter att hatva uträttat marskens uppdrag Stockholm kunde begikva sig åter till sin herre Telje. En stund derefter sutto de alla tre till häst och redo i raskt traf vägen framåt förbi Telje slott till Stockholm. IIerman Berman skulle här enligt marskens befallning taga befälet öfver hans svenner på slottet och Nils Bosson tillse anordningarna för bröllopet. Men knappt hade ettpar dagar förlidit, så kom ett bud från Telje, der herremötet redan begynt. Budbäraren medförde befallning till Nils Bosson att genom natt och dag rida ned till Kalmar. Dit hade kommit i sjöskadadt skick ett Rostockerfartyg med dyrbara varor för marskens räkning, och Nils skulle vara med vid omlastningen och sjelf följa med det fartyg, som han lyckades befrakta, till Stockholm. Detta var ett tvärstreck, som tycktes alldeles tillintetgöra den uppgjorda planen att hålla öga på herr Carls hemliga fiender, och oron steg i första ögonblicket i himmelens sky hos Nils Bosson. Han skyndade till Herman Berman, som befann sig i borgstugan. Lyckligtvis var han för ögonblicket ensam der, så att de ostörda kunde talas vid. Denne blef till en början lika bestört som Nils, men han hemtade sig snart. — Det ser ut — sade han — som om vi hade oblida makter mot oss. Dock menar jag, att faran är mindre, än hon i förstone synes. Mig synes, att den egentliga faran, som hotar marsken, hon hotar honom här i Stockholm, om det för öfrigt ligger någon sanning i Eriks berättelse, hvarom jag dock icke tviflar... Hvad som skall ske i Telje rörande marsken, det sker icke, ty huru lätt han är att leda, när lyckan ler emot honom och han tror sig vara omgifven af nner, så är han dock ej så blind, att låta lista sig makten ur händerna. Derför må du kunna