De i processen figurerande rigtigaste corpus delicti äro: Ulric Fouvielles paletot, Victor Noirs kläder och blodiga skjorta, Fouvielles och prins Bonapartes pistoler, samt ett stycke träbeklädnad från prinsens biljard med spåren af de skott som han afsköt på Fouvielle. I Fouvielles paletot finnas 2 hål, det ena vid kanten af kragen, det andra tätt under venstra skuldran. Det ir mycket möjligt att begge hålen kunna vara förorsakade genom ett och samma skott. Prins Pierres revolver har 6 pipor och en längd af 10 å 12 centimötres. Vapnet är ett utmärkt arbete och skall hafva en skottvidd at 50 fot. Fouvielles revolver är mycket mindre; ehuru af elegant yttre skall den vara ett sämre arbete. Victor Noirs kläder bostå i en frack och en paletot, begge genomborrade af kulan, och en väst, som var öppen och derför ej visar något spår af kulan, och slutligen skjortan, som är alldeles styf af blod. Ulric Fouvielle, som spelar en framstående rol i detta sorgliga drama, var till en början målare och arbetade i bataljmålaren Ivons atelier. Clement Duvernois, den nuvarande utgifvaren af, Peuple Frangais, tog Ulric och hans bror, Wilfried, med sig till Algier, der de grundlade tvenne oppositionstidningar. EIter en tid återvände Ulric till Paris, der ban åter egnade sig åt målarekonsten. 1559 deltog ban i Garibaldis expedition till Sicilien, hvarifrän han sände berättelser och illustrationer till de franska tidningarne. Senare deltog han uuder general Fremont i amerikanska kriget, naturligtvis på nordens sida, och bevistade det blodiga slaget vid Geltysburg. 1865 vände han tillbaka tili Frankrike och grundade tidningen ,Ligue dircete i Dieppe. 1869 inträdde han i , Marseillaises redaktion. Hans bror Wilfried är naturforskare och medarbetare i ,,Libertö. Måndagen den 21 dennes klockan 93 s. m. voro allaredan alla åhörareplatserna i justitspalatset i Tours sullständigt besatta, oaktadt sessionen först skulle börja kl. 11. De långa och vidlyftiga inledningsformaliteterna samt lottdragningen emellan de 79 generalråden (8 utaf de 87 ursprungligen utsedda hade uteblifvit eller anmält förfall), ur hvilka de 36 jurymännen skulle utses, upptogo nära en timmas tid. Derefter upplästes anklagelseakten emot prinsen samt namnen på samtliga vittnena, hvarefter familjen Noirs ene advokat Laurier yrkade, att Hewry Rochefort måtte föras till Tours för att i saken höras. Rättens ordförande Glandag förklarade, att han ville gifva nödiga befallningar i så hänseende. Efter en kort paus började åter sessionen inemot klockan 1. Alla civila och militära auktoriteter samt alla vittnena voro närvarande, äfvensom Victor Noirs broder och moder. (Hans fader synes alltså hafva vidblifvit sin ursprungliga föresats att ej uppträda i målet.) KL. 1,40 införes den anklagade, prins Pierre Bonaparte, under bevakning af en kapten vid gendarmeriet. IIan uppmanas af presidenten att uppgifva fullständigt sitt namn och sin samhällsställning. Sedan jurymännen gått eden, höll ordföranden till dem ett tal, hvari han erinrade dem om deras stora ansvar och deras uppgift uti förevarande fall. Derefter skreds till förhöret med prinsen. Presidenten: Det är sedan 1848 ni varit bosatt i Frankrike. Ni har ju varit vald till representant på Corsika? Den anklagade: Ja, tvenne gånger. Presidenten: Ni har 1949 varit tilltalad och bötfalld för öfvervåld å en af edra kolleger i nationalförsamlingen. Den anklagade: Det är sannt; men min familjs heder hade blifvit groft förolämpad. På presidentens anmärkning, att detta våld var så mycket beklagligare som det föröfvats mot en af prinsens kolleger, tillägger den anklagade, att han från tribunen förklarat det han icke kunnat vilja brista i den vördnad han hyste för nationalförsamlingen, en förklaring, som blifvit väl upptagen af församligen. Presidenten: Det är måjligt, men det förminskar icke det graverande i eder handling. Presidenten: I hvilka förhållanden står ni till en tidning, som redigeras i Paris och utkommer i Bastia och för hvilken en hr de la Rocca är ledare? Den anklagade: Men hr de la Rocca är en fullkomligt hederlig man. Presidenten: Det är er v I hvilka förhållanden står ni till hans tidning? Den anklagade: Såsom prenumerant. Presidenten: Äfven iandra, ty denna tidning har bemyndigats att publicera ett bref från er till hr de la Rocca, hvars senare del innehåller uttryck, som äro mycket att beklaga. Ni visste, att denna tidning låg i polemik med ett annat blad, ,,Revanchc. Det är oförklarligt, att ni i er ställning och med crt namn inlät er i en tidningspolemik, och en så häftig polemik. Den anklagade: Skulle jag då lemna smädarne ostraslade! Presidenten: Det är emellertid denna er artikel som ledt till utmaningen och det blodiga uppträdet den 10 Januari. Var god och berätta huru dervid tillgått. Den anklagade: Vid tvåtiden befann jag mig i