Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1870, sida 1

ÅItcumna VID, vaCKAU KOnSLCMUS under as Till lif och fägring. Nordmansharpan slår aSitt djupa drapa än i mänskensnatten, en Och Necken hvilar på de tysta vatten, eOch nordens blommor här fått själ och röst, e Som vinner gensvar i hvart mensk bröst. h Då Fyris bölja brusar för stäfven på la den ångbåt, hvarmed ni kommer till m ,, Ynglingaättens arfrike, och ni passerat 8. så långt, att ni skymtar Upsala, utbreder or sig en vy, som är bland de mest minnestt rika Sverige eger. Till höger skådar ni aten del af den stora Upsala-slätten, som svidare utbreder sig mot vester och sydvest, soch trenne minnesvärda kyrkor visa sig J efter hand. Den första, Danmarks kyrka, s der 1161 Karl Sverkersson tog hämnd på -konungamördaren Magnus Henriksson, ligger något öfver !( mil från staden och är byggd af rödt tegel, såsom de flesta kyrkor från denna tid. Den är nu probendepastorat för professorn i kyrkohistorien. Den eger för öfrigt inga andra -minnen af intresse. Vaksala kyrka, med tssitt spetsiga höga torn, ligger rakt öster ut ilpå en höjd och synes nästan från alla håll af angränsande inkörsvägar. Ordet Vaksala är det fornsvenska Walshaldir, och utan tvifvel har på den plats, der nu kyrkan står, funnits ett vårdtorn, som likt våra optiska telegrafer skulle ge underrättelser och korrespondera med ett dylikt torr. på det gamla Vårdsäter (nu Vårdsätra), när en fiende nalkades. Det var också här som en stor del af dessa märkvärdiga strider utkämpades, dem vår hiestoria är så rik på. Den tredje kyrkan är Gamla Upsala, byggd till afgudatempel, -Joch ännu med sina gråa murar påminenande om hedenhös. Benen af Odin, Thor och Frey ligga i högarne nedanför kyrkan, och till dessa vallfärda alla främlingar som besöka Upsala. Här tala minnena utan kommentarier! Snart synes Upsala Domkyrka, denna jätte i vår nord, och efter hand träder staden med sina präktiga nybyggnader fram, numera påminnande om ett rastlöst framåtgående samhälle, som vill utbyta sina krokiga gator mot raka, sina förtallna murar och hus mot nya, svarande mot tidens riktning. Orsaken hvarför vi valde vår entrå med ångbåt och ej lika Igerna kilade fram med det snabba lokomotivet, som nu gällt hvisslar på Fyrisslätten, må vi tillstå vara den, att man ser nästan ingenting från sin trånga kupe, och det kunde ju hända så olyckligt, att man blifvit inklämd midt i en vaggon, och då ser man blott en , försvinnande företeelse. Om Upsalas uppkomst är den enda säkra berättelsen i Snorre Sturlesons Ynglingasaga, der det omtalas att ,,Frey bodde i Upsalak. Detta var dock det n. v. gamla Upsala. Namnet Upsala, som egentligen bör stafvas med dubbelt p, kommer af ,,Upp och ,Salr och betyder de höga salarne. På isländska skrifves alltid pluralis: ,Upsalir. IIär höllos allshärjartingen. Uti konung Olof Skötkonungs historia talas om en nära , Upsalir belägen hamn och köpstad kallad ,,Aros. Det är detta som nu utgör Upsala — det Upsala hvarom vi vilja tala. Öfver betydelsea af ,, Aros ha varit flera meningar, men utan tvifvel är den Stiernhielmsha förklaringen den rätta, eller: ,,Åmynningen, och låg denna sannolikt alldeles der Upsala nu ligger, så att der nu Ultuna kor få sin föda, der var Mälarens lugna vatten tillflyktsort för fiskar! Omkring 1275 eller 1270, från Herredagen i Söderköping, börjar man skilja mellan nya och gamla Upsala, och konung Magnus Birgerssons påbud äro daterade i Upsalir. Först under Inge den äldre började man utrota alla Odins offerbruk, men redan förut hade konungarne flyttat sitt residens till Aros. Allt hvad Upsala sedan undergått af strider och förvandlingar, tills staden nått den höjd den i dag innehar, måste naturligen förbigås såsom hörande till den rena historien. Vi ha blott velat sörutskicka några allmänna notiser om dess uppkomst. Men innan vi gå att svccessivt taga staden i betraktande, vlja vi som hastigast kasta en blick på dess omgifningar. Bland sådana iro bland de mest märkvärdiga: Kungshumn, som tordomtima var platsen för Sveriges slotta. Det ligger straxt utom den s. k. ,Fiötsunds bro och är numera en obetydlig gård, dit man kan lustvandra för den vackra omgifningens skull, och der vanligen en mängd studenter nu bruka tillbringa sommarserierna. Palmschiöld har antecknat om letta ställe, att här varit nederlag för castvapen (af sten) och att der funnits flera tusen lass sådana. Snedt emot Kungshamn, på andra sidan af viken , Ekn, ligger ett ställe som vi förut omvämnt, nemligen Wårdsätra, som i förra ider varit en förläning till Upsala domqyrka, men af Gustaf II Adolf skänktes ill den bekante Burseus. flär är nu Upalas tillflyktsort, då man vill slå sig lös oh njuta af en herrlig natur. Det vackra kådespel, som från Lurbo ,, tempel — n på högsta toppen af Wårdsätraberget ipprest byggnad —visar sig, glömmes cke lätt af den, som har ett öga för en tor natur. Den vackra Mälaren med sina limrande vikar, ,,de tysta furornas sus ch en tusen-stämmig fogelsång kring den 1edanför sorlande bäcken — allt gör stilet till ett bland de angenämare. Har nan då en god matsäck och trefligt sillikap — lite sång och poesi — så blir jutningen än större. Så kommer Sunkersta, fordom bebodt af erkebiskop af Vingård. —,,Liljekonvaljeholmen, endast —