Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1870, sida 2

ae — RN Ilvem rår väl för om — lockad utar vinner — Ian följer vinken, glad och ungdomsvarm Vid tanken på de bygder förr han gästat Och der hars minne hjerterötter fåslaf. Af misstro till sin egen kraft betagen Med bäfran nästan teider han här fram; Men, ack, hur blet han icke ljult bedragen, Hur kom man ej hans farhäga på skam! Och främlingen mod jutel snart sig kande Bland idel vänner, hyart han än sig vä Nu står han eldad af och efter kampen Med hjortat övorlullt ar O: och Ack! Och böjer hj Som ej har lågor fler an han har fa Dock rampens gasljus saart af natt Det Men mina minuess stjernljus aldrig släck vördmalsäwit vid rampen, Farväl! För alltid? Nej, likt korthalatser alltid, allrig. — menskobarn, vindar Pöresntser Bli lättare på I fråga om det Il Blow du står sast. Alltså, om blott i någon blick jag röjde En hjuf protest emot min fruktan för Att jag i Göteborg för länge dr Kanske jag blefve än en gång Och stode — bugande för ödets vilja Mod fröjd ännu en gång på denna tilja, Mon tills den dagen för mitt hopp är june. Låt mig få dröja qvar hos Er — som minne. --Issågning vid Uddevalla. I ,Boumsläns Tidu. för i går läses: Issågningen från härvarande bamn till Sunningen tu ländades sistl. Lördag, och är den äppnade rännan 29 fot bred. Arbetet var ingalunda lätt, emedan isen i allmänhet höll 11 å 16 tums tjocklek. Entreprenörerna lära dock hafva gjort någorlunda god attir, tack vare de ausenliga bidrag, som för ändamålet tecknats och utbetalts af samhillets största exportörer. Utanför Sunningen qvarligger ännu ett isband emellan Stängen och Kjelleviken och ytterligare här och der till Marstrandstrakten, men detta hinder kan lätt undamödjas af första vestliga eller sydliga storm, och om en sådan icke skulle inträffa kan den förste ,isbrytare ex prosesso lätt öppna den återstående trafiklinien. . I motsats mot hvad som under förcgående år varit händelsen, har issägningen denna gång utförts at arbetare härifrån staden och har man således dem att tacka för arbetets raska utförande. — ,Småfoglarnes vänner, Under detta namn har — berättar , Bohusläns IIdn. — sistl. vecka bland lärjungarne vid Uddevalla elementarläroverk bildat sig en förening, hvilkens syfte tydligen framgår af namnet. De antagna stadgarne äro i hufvudsaken öfverensstämmande med dylika, antagna af skolungdomen i Linköping, Malmö, Göteborg m. fl. ställen. Skolans rektor är föreningens beskyddare och äraren i naturvetenskap dess inspektör. Ibland sig sjelfva hafva ungarne valt en styrelse, hvilken på följande sätt är sammansatt: ordförande: Emil Sandegren; sekreterare: Josua Lindqvist; suppleanter: J. Johansson och Oscar Boberg; ombud för 5:te klassen: A. J. Lidell, d:o för 4:de: Axel Borg, d:o för 3:dje: C. A. Henning och för 2:dra: P. Törnqvist. — Bränvinshandeln. I MarstrandsPosten läses: ln del af Göteborgs stads bränvinsminutörer hatva till K. M:t insandt en petition, hufvudsakligast gående ut på, att visa olämpligheten af att till bolag i städerna öfverlemna rättigheten att utminatera bränvin och annan spirituosa. Enligt petitionärernas förmenande skulle dessa bolag hålla bränvinet i ett oskäligt högt pris, och derigenom tilltpinga städerna höga inkomster genom denna handel, och att dessa städernas inkomster blifva utpressade af de mindre bemedlade, eller arbetsklassen, hvilka icke äro i tillfälle att inköpa en så stor qvantitet bräuvin på en gång, att de derigenom komma i åtnjutande af ett billigare eller lägre pris, hvaraf måste följa, att de nödgas inskrär sig derhan, att taga sin sup på krogen. Huru förhållandet härmed är i Göteborg, har Göteborgs Iandelsoch Sjöfartstidning på ett värdigt sätt framhållit och tillika visat petitionärerna obällbarheten af deras uppgifter. Af härrande bolag för utskänkning och utminutering af spirituosa hafva vi erhållit upplysningar om nämnde handel härstädes sedan är 1867 intill sist). års utgång, hvaraf visas, att inköpspriset af bränvin i medeltal varit 1 rdr 511 öre pr kanna. Vid försäljningen har följande priser i medeltal varit gällande: Vid utminuteringsstället pr kanna 1: 96 2 5 utskänkningsstället pr ST 9. r 1567 omsattes 16,617 kannor bränvin, 1868 12,706 och 1569 090 , Ä Härat visas i hvilken betydlig mån superiet ärstädes aftagit. Med visshet kan man antaga ittt de kloka åtgärder, som blifvit vidtagna, af lärvarande bolag, betydligt bidragit till superiets rämmande utan att dermed påstå, att några orimigt höga priser vållat denna minskning. Här likasom på mänga andra ställen, der bolag isterat, var till en början bestämdt, att från den gentliga krogen icke något bränvin eller spiriuosa fick utlemnas med mindre än att den skulle å stället förtäras. På utminuteringsstället kunde aturligtvis icke erhållas mindre än en half kanna. Detta förhållande framkallade ofta missnöje och en s. k. salningen anlitades vanligtvis af dem, om heldre föredrogo att taga sin sup i hemmet. len bolaget vidtog då den åtgärd, att ett mindre vantum bränvin försåldes äfven till afhemtning å rogen, och sedan deuna förändring åstadkoms, orde hvarken staden eller konsumenterne hafva ågot öfrigt att önska hvad sjelfva bränvinshaneln angår. Vi anse alltså, att de at ofvannämnde klagane gjorda beskyllningarne mot utskänkningsbolaen varit fullt ogrundade och olämplige, enär det r temligen säkert, att superiet såväl här som på e flesta andra ställen, der bolag finnas, är betydgt i aftagande; men välmågan och arbetslusten eremot i tilltagand — Jernvägstrasikens tillväxt. Efter tt hafva meddelat den promemoria rörande atens jernvägstrafik, som vi återgålvo i ländagens blad, anför Dagbladet söljande: Från annat håll hafva vi mottagit en anan uppgift, hvilken ådagalägger den fortende trasiktillökningen på ej mindre stans än de enskilda jernvägarne och förAllandat mallan trafilvanas amta HtH; a oamt