Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 mars 1870, sida 2

stordignitärer vårt universitet. De studera här på bekostnad af sitt hemland. I början bestämda för Paris, uppehöllo de sig äfven någon tid der. Men det lättsinniga, ytliga lifvet i den franska hufvudstaden behagade dem föga; Berlin rekommenderades åt dem, och på så sätt ha de kommit hit, för att till att börja med grundligt lära sig tyska och sedan reguliärt besöka universitetet äfvensom göra sig bekanta med andra vetenskapliga institutioner och sträfvanden samt efter fem års tid med dessa skatter återvända hem. De vänta ytterliga tjugo landsmän ur de andligt och feodalistiskt gynnade stånden, hvilka dels i Berlin, dels i Paris och London skola samla europeisk vetenskap och kultur såsom utsäde för sitt nyöppnade land och sitt tolk. De förste japanesarne i Berlin visa sig lika sträfsamma som öppna och opartiska i erkännandet af Luropas företräden; de tala derom, så godt det tillsvidare med tillhjelp af holländska och engelska är dem möjligt, med mycken entusiasm och äro lika förtörnade öfver sina hemmavarande landsmäns proportionsvis stora lättja. Farhågan för, att de unge studerande här, i hvirfveln af hufvudstadslifvet, skulle kunna taga skada till sin själ, är för längesedan besegrad. Studenterna föra tvärtom här ett mycket ordentligare lif än i de små universitetsstäderna. Det är tillräckligt kändt, hvilket oordentligt, ingenting mindre än vetenskapligt lif, som råder bland studenterna vid flera af dessa små universiteter. De unge herrarne spela der den förnämsta rollen; de veta, att hela staden lefver af dem. Denna roll ärlaf stort inflytande på indelningen och användandet af deras tid, på hela deras uppträdande. Att till sitt yttre visa sig som käck student, att i konsumerandet af starka drycker prestera det öfvermenskliga, att skryta med lättsinnet, detta gäller för dem såsom universitetslifvets hufvuduppgift. Intetzaf allt detta finner man här. Alltid vid terminernas början ser man en mängd unga män i studentkostym, i såkallad ,, Wichs, flanera på gatorna. Det är nykomlingar, hvilka hitkommit från andra universiteter eller från gymnasierna. Men snart försvinna de brokiga mössorna, de tretärgade banden och kanonstöflarna, för att utbytas mot en enkel borgerlig drägt. Långt ifrån avt försaka den ungdomliga glädjen, förstår äfven Berlinerstudenten att på sina lediga stunder i kretsen af kamrater bringa Bacchus de präktigaste offer; han gör icke universitetet till ett fängelse för sig, men vid allt detta röjer sig hos honom sträfvandet att följa de finare sedernas lagbok och vinna eleganta umgängesformer. Tan söker, tvärtemot sträfvandet i mindre städer, att bli införd i goda familjer och att der utbilda sig för sällskapslifvet. Men framför allt äro det allvar och den ifver vid arbetet att framhålla, som i allmänhet mycket fördelaktigt skiljer de härvarande studenterna från dem i landsorten. Det är ett sannt nöje att se de unga männen utrusta sig för sitt blifvande kall. De känna sig såsom medborgare i denna stad, som endast har sin arbetsamhet att tacka för sin betydelse, ja, såsom medborgare af en stat, hvars existens står och faller med dess medborgares framåtsträfvande. För öfrigt veta de mycket väl, att den i Berlin förvärfvade doktorsgraden inom den lärda verlden gäller mera, än doktorn från en universitetsstad i landsorten. Universitetet i Berlin är, likasom alla de öfriga tyska universiteten, ingen fackskola. Enhvar studerande har tillfälle att vid föreläsningarne i alla fakulteter till egna sig en universell bildning. Ingen hörsal är stängd för honom. De egentliga sackskolorna: byggnadsakademien, slöjdikademien, bergsakademien, veterinärskoan, sarmaceutskolan, krigsoch konstikademierna etc, stå icke i någon orgalisk förbindelse med universitetet, men leras elever ega rättighet att begagna uniersitetets föreläsningar och samlingar. Uven allmänheten har tillträde till detammas hörsalar, isynnerhet till de offentiga föreläsningar, hvilka hvarje professor ir skyldig att hålla utom sina egentliga ackföreläsningar. Detta tillfälle till bilding begagnas utaf män och qvinnor af warje ålder, och den devis, som med gylene bokstäfver är anbragt på byggnadens ront: —, Universitati litterarice Tridericus fuilelmes III, har vunnit en vidtomsatande betydelse. H. UTRIKES, MATA TTT ATA .— — — SA AA FR — — —