NILS BOSSON STURE. ) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbäck. Uppe på slottet fattades intet af allt det, som den tiden kräfde för en förnäm mans välbefinnande. Dyrbara tapeter hängde på väggarna i det rum, som anvisades erkebiskopen till bostad, lika dyrbara hyenden lågo på bänkarna, och slottshöfvidsmannen gjorde allt hvad på honom ankom för att ställa allt den högt värderade gästen till behag. På ett bord stod en bägare med den för erkebiskopen kära mandelmjölken. Han märkte genast detta bevis på uppmärksamhet och smålog åt den bugande höfvidsmannen. — Hafven I fått denna dryck äfven hit till slottet? — sade han och drack af den bräddfylda bägaren. — Det hafva vi, nådige herre, men huru, det vet jag icke, ty det råder köksmästaren för. Erkebiskopen, som stod framför fönstret, såg ut öfver den vackra taflan som der utbredde sig, belyst af den herrligaste sommarsol, och de stränga dragen i hans anlete liksom mjuknade dervid, och han drack ännu en gång ur bägaren. När då ögat lemnade det leende landskapet derutanför, träffades det af en liten tafla, som hängde i den djupa fönstersmygen. Det var en af dessa taflor, som mycket förekommo hos de förnäma denna tid och förestälde någon tilldragelse ur ett helgons lif eller ur Apostlarnas och Christi historia. Denna framstälde Frälsaren i Gethzemane, då krigsknektarne