Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 mars 1870, sida 1

är hufvudsakligen i gvarteret S:t Antoine och isyunerlet den del häraf, som berör karal S:t Martin, som Pariserindustrien koncen t sig. Nästan hvarje byggnad på ömse sidor om ofvannämnde kansli är apterad till sabrik. Biand den bandning af ståtliga och ruskiga etablissementer, som här presentera sig, är det isynnerhet en klass, för den branche al industri, hvarC fåga, af stort intresse, och som torde förtjena att närmare uppmärksammas, nämligen de s. k. ,,usines locataines, hvarest ver ler med ätfoljande drifkraft uthyras. Dylika etablissementer, antingen specielt eller helt och bället afsedda att uthyras, finnas af olika storlek från och med dem, som disponera öfver 20 å 30, till sådane, som disponera öfver 70 ända till 100 hästkrafter, med lokaler i förhällande derefter, och innesluta i sig en massa fabrikationer af alla slag. Eburu det ej är någon lätt sak att här få inträda, har det dock lyckats mig på ett par ställen. Itt större sådant utgjordes at flera våningar höga byggnader, som omslöto en syrkantig gård, i hvars midt ångmaskinen var placerad. Verkstäderna tycktes i allmänhet vara störst på nedra botten, och deras storlek aftog ju högre upp man kom, tills de i öfversta våningen reducerades till små celler. De voro ofta skiljda åt genom provisionella träväggar, hvarigenom möjliggöres att utan synnerligt besvär kunna i mån af behof öka eller minska dem. Längs följden af arbetssalarne, d. v. s. längs bygguaderna, voro axelledningar förlagda, hvilka förmedelst ramskisvor (för ekonomiens skull af trä) öfverflyttade drifkrasten från den centralt belägna ångmaskinen till de respektive arbetsmaskinerna. Dispositionen af det hela är således ganska enkel. När man besinnar huru liten kraft de maskiner, hvarom här är fråga, hvar för sig vanligen taga i anspråk, kan man göra sig en föreställning om hvilken mängd små fubrikationer kan bedrifvas i ett sådant etablissement med 50 å 70 hästkrafter, törutsatt att lokalen är tilltagen derefter. Också råder der ett lif och ett surr som i eu bikupa. Det är lätt inselt, hvi ka stora fördear på detta sätt tillskyndas småfabrikationerna. En person är härigenom satt i tillfälle att med relativt små tillgångar kunna börja en tillverkning, emedan snart sagdt ej något anläggningskapital kommer i fråga; och den risk, hvarför han utsätter sig i händelse företaget skulle visa sig mindre fördelaktigt, är således i de flesta fall obetydlig mot under vanliga förhållanden. Att företagsamheten, som är första vilkoret för att industrien skall upplomstro, i betydlig mån uppmuntras tillöljd f, är tydligt. Men icke nog bärmed. Troligen kan ej en mindre fabrikation sortsarande bedrifvas under mera gynnsamma förhållanden i ekonomiskt hänseende, än hvad bär är fallet. I stället för en massa små ångmaskiner kan man förena sig om en enda stor, som, på samma gång den kostar betydligt mindre än de små tillsammantagna, äfvenledes medför en stor besparing genom billigare skötsel och mindre bränsleåtgåvg. En ångmaskin, bur liten han är, tar nästan sin man i anspråk, och således fordras en massa maskinister, då två voro nog för skötseln: f en ganska stor sådan. Bränsleåtgängen i ena fallet är minst dubbelt så stor somi det andra. Lägger man härtill inbesparing af en massa transmessionstillställningar och en mängd andra fördelar, så kan man lätt fatta hvilken stor ekonomi genom en sådan centralisation kan uppstå till fromma för den industri, hvarom här är fråga. Också äro dessa verkstäder relativt billiga. En fabrikant, som disponerar öfver en verkstad cirka 30 fot i fyrkant samt försedd med axelledningar i två riktningar, sade sig betala 6 francs (motsvarande 4 rdr 25 öre) om dagen i hyra, något som torde kunna anses särdeles billigt i Paris, der såväl lokaler som bränsle äro ganska dyra. Det är naturligt att både lokalens storlek och den drifkraft, som tages i anspråk, insluera på byran, dock torde i de slesta fall, emedan den kraft, hvilken de arbetsmaskiner, som här komma i fråga, behöfva, vanligen ej är stor, lokalen merendels i främsta rummet bestämma priset. on iakttagelse af intresse, som vi haft tillfälle att göra, är att ofta en artikel går igenom flera fabrikanters händer, innan den blir färdig. En fabrikant för symaskiner t. ex. köper de råa gjutna bitarne (nästan hvarje bit på en symaskin gjutes, och de mera delikata delarne förvandlas genom aducering i smidbart jern). bearbetar och hopsätter dem och öfverlemnar sedan de delar, som skola gifvas en Lögre polityr, bronseras m. m., åt särskilda sabrikanter, som härmed specielt sysselsätta sig. I Något system är dock ej bärvid rådande. Den ene köper af den andre eller låter honom mot betalning utföra det arbete han ej sjelf förmår åstadkomma. Denna I fördelning af arbetet är af intresse äfven derutinnan, att på detta sätt möjligen en motvigt kan uppställas mot de stora etablissementer, hvilka ester mångas påstående skola i sinom tid låta de flesta fabriker i mindre skala försvinna. Det är klart att en arbetare, på samma gång fabrikant, som ensam får njuta frukten uf sitt arbete, bör såväl i qvalitet som qvantitet åstadkomma mera än den blott indi