vara ett nytt misstag, enär stadens myndigheter kunna helt enkelt afslå ett sådant anbud, såsom stadsfullmäktige en gång förut gjort. Beträffande talet om de ,,ingrepp i den allmänna friheten, som skulle ligga i utminuteringens öfvertagande af ett bolag, så borde vi ej behöfva upprepa hvad så många gånger blifvit erinradt, nemligen att friheten existerar icke på detta område. Det är endast ett fåtal personer, som nu kunna få bedrifva utminutering af bränvin, och det sätt, hvarpå de förvärfva denna rätt, med alla andras uteslutande, ie ställer i sjelfva verket dem i en priviligierad ställning gentemot de många, som s äro förhindrade att bedrisva denna rö-. ( är tala åter ins:ne såsom vore det fråga om en fri handtering, hvilket ju icke li är förhållandet. d 1 : j Anm. 2. Hrr minutörer hade uppgifvit att Göteborgs stad (märk icke utskänk; ningsbolaget) hade haft en bruttoinkomst s i af 252,000 rdr, likasom Stockholms stad e uppgafs hafva haft en bruttoinkomst af 300,000 rdr, hvilka summor tydligen sammanställdes för att visa hvad Göteborg tillegnat sig på detta område jemfördt med Stockholm. Men nu var den rätta jemförelsen 134,000 rdr och 300,000, icke 52,00 och 300,000. Hade man velat jemföra de 252 tusen rdr i Göteborg med motsvarande siffra i Stockholn, så hade man ock bort upptaga alla hyror och åtskilliga expenser i öfrigt, som Stockholms utskänkare få betala. Det advokatoriska öket att försvara detta hrr minutör ers ,misstag, i st. f. att ärligt erkänna detsamma såsom sådant, förbättrar ej saken. Anm. 3. I fråga om utskänkningen har ju bolaget ej varit utsatt för någon konkurrens på sednaste tiden, åtminstone ingen laglig sådan, hvartill vi ej räkna dena ,salning,dsom en del minutörer låtit 3gå ganska obesväradt. Irr minutö-J rer anklagade bolaget för att hålla ett). äligt högt pris, men borde då ej hafva fördolt att detta pris varit icke högre än på de gamla krogarne. Att minu-l: teringspriset skulle höjas, derest ett bo-JI lag öfvertoge denna rörelse, är gan-J) ska naturligt, emedan detta bolag voreå skyldigt att tillhandahälla staden den in-i komst af 25 öre pr kanna, som bör till-J! komma kommunen, under det denna null: helt visst icke bar fjerdedelen at denna skatt. Så känna vi en minutör, som icke gjort någon hemlighet af att han försäl-1, jer 90,900 kannor bränvin, då han skat-JA tar blott för 8,000. Under sådana för-m hållanden kunna naturligtvis hrr minutö-AA rer hålla bkänvinspriset långt under 25 öresj utöfver en-gros-priset. Anm. 4. Detta erkännande kommer blott något tör sent. Hade hrr minutörer gjort detsamma i deras skrifvelse till K. M:t, is let för att anklaga bolagen för att hafvala öfvergifvit de filantropiska syften, som dej! i början hyllade — så hade deras petition ej väckt så mycken ond blod. AÄArm. 5. Det är icke i varans sördyrande, som bolagets filantropiska verksamhet lig-J. ger, emedan, såsom vi förut anfört, bränvinssuparne icke äro dyrare nu än de voro på de gamla krogarne. Men bolaget uppmuntrar icke superiet, enär dess föreståndare icke hafva någon fördel af bränvins1 konsumtionen, men hela behållningen af 0 mat, kaffe, m. m. Bolaget tillåter icke supning på kredit, än mindre på pant; L bolaget håller hårdt på att god ordning skall råda; bolaget har ljusa och snygga) lokaler, m. m. Allt detta lärer innebära v något mer än att bolaget är blott en ,,be-j2 kattningsmaskin, varande detta påstående icke mindre oförsynt derföre att det för-sa svaras med advokatoriska ordvänningar. tn Aum. 6. En konkurreus vid auktions-s inrop kan lätt motverkas genom de koni kurrerandes inbördes vw öfverens-jt S 1 1 kommelser, och den blir då ingen ,regu-s lator. ÄÅnm. 7. Vårt yttrande var: att påståendet, det utminuteringens förening med utskänkningen skulle innebära ett moropol, så att tillverkare och försäljare blefve untade sådana bolags ,,tryck, — ,egde stone intet stöd af erfarenheten i Gö-a a. Det a dells — a allt hvad vi i der s Dermed äro ock de efterföljande? ågorna besvarade. ; Anm. S. Vi hafva icke uttalat några j: farhågor för beståndet at den närvarande ö 1 ir anordningen i Göteborg, då vi sastmer äro förvissade, att den lyckliga erfarenhet man vunnit af denna anordning, skull fast betrygga densammas fortvaro. Men hvad vi: anse vara hotadt, det stadens hela inkomst af bränvinsfö gen, och det är för sådana afsif Iningar af den art, som hrr minutörer tillåtit sig, utan tvifvel äro ganska välkomna. Ty när man uppgifver stadens inkomst ti a dubbelt mot hvad den i verkligheten är, och när man tillägger, att de filantropiska syftena : gifvit vika för vinningslystuaden, så att! bolagen ej äro annat än beskattningsmaskiner, afsedda att utsuga arbetaren, m. m., då bar man gifvit alla möjliga skäl för. den åsigten, att denna inkomst bör unundanrödjas. . Det var för att tillbakavisa slika uppgifter och påståenden, som vi togo; till) orda, lemnande tillsvidare åsido frågan om uminuteringens öfverlätande till ett bolag, en äsigt likväl, som rätt många af hrr minutörer för ett par år sedan gillade, då de biträdde och ingingo i det då förssamma ändamål bildade bolag, hvilket i sjelfva verket ännu existerar. Det är till detta ne brr minutörer nu bort hålla sig. är hade de kunnat så vidlyftigt som helst rala om hvad ,, vetenskapen och erfarenheten lärt: men att nedsätta utskänkningsbolaget, som ej blott utgör en lycka och heder för Göteborg, utan ländt till ett godt föredöme för andra orter — det hade hrr minutörer kunnat öfverlemna åt sina köpta skribenter, i stället för att sjelfva till K. M:t framföra ett så ovärdigt tal. Anm. 9. De namn vi anfört äro de enda, som förekomma under den i civildepartementet tagna afskriften af hrr minutörers skritvelse. Vi äro emellertid villiga att upptaga alla de 44 namnen, derest man behagar uppgifva dem.