OSKadligejord. Blandade ämnen, storartad barmhertighetsinrättning. I ett bref till ,,Dagbladet från Petersburg läses: samhället är kändt för sin beredvi bjelpa nödställda likar. Mycket skulle härom kunna skrifvas, många exempel framdragas; dock vill jag i dag blott inskränka mig till att kasta en flyktig blick på en silantropisk Inrättning, såvidt jag känner, den största i sitt slag i Ryssland. Denna stiftelse, som är förlagd i Moskwa, tirade helt nyligen ett slags jubileum eller fest på årsdagen af dess 25-åriga tillvaro. Den lät samtidigt härmed publicera en bok, som noga redogör för stiftelsens verksamhet under nämnda tidsrymd. Det är med stöd häraf, som jag nu vill söka att i möjligaste korthet meddela hufvudmomenterna af denna storartade barmhertighetsinrättnings olikartade och mångsidiga verksamhet. Fattig-Mans-Skyddet, så är inrättningens namn, stiftades år 1811 på furstinnan Sofia Stepanovna Schjerbatows anstaltande, och har hon sedan dess alltjemt varit stiftelsens president. Denna barmhertighetsinrättning har under sin 25-åriga tillvaro bisprungit fattige och behöfvande med hjelp, belöpande sig till den ansenliga summan 1,770,206 rubel silfver. Inrättningen har under samma tid förökat sitt grundkapital med 681,710 rubel silfver samt förvärfvat lösegendom och fastigheter för ett värde af S78,290 rubel samma mynt. I samma mån som Fattig-Mans-Skyddets egna fonder tillväxt har den förstått att vidga kretsen för sin verksamhet, genom att öfverallt i stadens olika delar låta öppna en myckenhet under sig lydande välgörenhetsanstalter. I allmänhet bar inrättningen uppställt såsom regel att icke onödigtvis slösa med dirckta penningunderstöd, utan i stället gifva bjeipen i form at kläder, föda, bostad, läkarebjelp, kostnadsfria medikamenter; den har skaffat behöfvande personer, i saknad at jemn sysselsättning, platser, samt tagit på sin lott att gitva faderoch moderlosa barn uppfostran och skänka ålderstigna, bräckliga qvinnor och män skydd. Under sin tjugufemåriga verksamhet har inrättningen gifvit penningeunderstöd åt 57,001 personer, vårdat 10,923 sjuklingar samt skänkt uppfostran åt 11,612 barn. Den har under samma id låtit öppna eller anlägga 6 skolor samt 14 hospital och asyler. I asylerna hafva 400 personer blifvit upptagna. År 1851 stodo under VFattigMans-Skyddet 31 olika välgörenhetsinrättningar, i detta antal äfven inberäknadt tre läroanstalter, afsedda för fattiga adelsmäns, embetsmäns, krämares och kyrkotjenares döttrar. Men äfven på andra håll, längt bort från Moskwa, har denna inrättning låtit förnimma sina filantropiska sträfranden. Så sändes på dess försorg ären 1855 1856 tio barmhertighetssystrar till Krim, för att under kriget taga skötsel om de sjuka och sårade samt sex andra systrar till sydarmåens hospitaler. Mycken uppmuntran såväl från högsta ort som från allmänhetens sida har kommit inrättningen till del. År 1S5S skänkte en herr Novosilets stittelsen ett hus, värdt 17,286 rubel och en fru lärmolow ett dito, värderadt till 5,000 samma mynt. II. M:t kejsarinnan intresserar sig varmt för Fattig-Mans-Skyddet. År 1857 fick stiftelsen på hennes bemedling 10,000 rubel för en gång, och året derpå lyckades kejsarinnan utverka åt densamma ett årligt statsanslag af 25,000 rubel. År 1963 såg sig stiftelsen i stånd att hyra ett störr. hus för sin qvinliga läroanstalt ,, Alexånder-Mar hvilket hade till följd att de qvinliga lärjungarnes antal i hast växte till 2 År 1865 öppnades inom stiftelsen på föreståndarinnans initiativ ännu cen skola, och dvinnoläroverket Alcxander-Maria blef reorganiseradt till ett sjuklassigt qvinligt läroverk. Såsom åminnelse deraf att kejsarens lit bler råddadt vid mordattentatet lät Tattig-Mansskyddets 1:a afdelning år 1566 öppna en ser: ndtverksskola för gossar, benämnd Iommissarows skola, hvari iunan Årets slut 27 gossar voro intagna samt fingo åtnjuta jemte fri unde sning äfven kost och bostad, och året efteråt såg siv inättningen, för åstadkommande af större utrymme, öranlåten att köpa ett tvåvåningshus i och för skolans räkning. Deuna skola, som så småningom vidgat fältet för sin verksamhet, har utom det dtverksmessiga serskildt lagt an på, att kunna utbilda och göra fattiga gossar lämpliga till lokomotivförare, maskinister och verkstadsföreståndare vid jernvägarne. Fyra utaf de äldsta eleverna, hvilka berömvärdt genomgått skolan med de högsta betygen, hafva med kejsarens bifall oc derstöd utrest till Berlin för att än ytte sullanda sig i maskinlara och mekanik. 19567 nade Kommissarows skola 65 lärjungar. Qvinnoläroverket Alecander-Maria har nu så ansenligt tillopp att stiftelsen sett sig nödgad att för dess behot köpa tvenne serskilda hus. Afven vid detta köpslut har imättuingen haft att glädja sig åt fri kostiga gåfvor. Så har husegaren Wocikov skänkt 33 000 rubel, medborgaren Malutin 10,000 och general Tjertow 10,000 rubel, till inköp af rymlisare hus för fruntimmersskolan, som för närvarande räknar 309 lärjungar. Från Kommi sarows skola, som sista termiven hade 122 studerande, halva 17 elever utgått och vunnit anställning sådom maskinister och lokomotivförare vid jernväzurne i det inre landet. Utom här nämnda valsörenhetsinrättningar har Tattig-Mans-Slkyddet isven giundat ett Maria-Magdalena-hem k nar till uppgift att omvända omyndiga, i lösakti act fallna och moraliskt sjunkna, flickor vill arbetamhet och dygd. Aran att halva grundlagt denna berömda ilautropiska inrättning, såväl som dess vidare utling och omfattande verksamhet, tillkommer i msta rum furstinnan Schjerbatow, ty det var on och hennes man som för 25 år sedan gåtvo pyslaget härtill. Sedermera har furstinnan S. års tid på ett oegennyttigt sätt icke blott varit nrättningens ständiga president eller ordförande, tan derjemte skänkt den betydliga summor. Ilenes höga somhällsställning och personliga inflyande ba äfven i icke ringa mån bid git dertill, tt hon vid sitt förebafvande lyckats fästa en mycenhet kapitalstarka och mäktiga personer, hvilka iedelst penningar och råd skänkt henne der. isånd. Man kan sinna hvad pekuniära till-) ångar och god vilja i förening förmå uträtta för ng. ir Intelligens hos storkar. En ansedd tysk nay wtorskare, som offentliggjort åtskilliga intressanta ar ur djurens lif, berättar, bland annat, a ade märkliga historia om några storkar, hvil. i blott I, iska starka känslor, utan älven en icke ringa c säå ena häntyder på, att dessa djur ega ic