Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1870, sida 1

RIKSDAGEN, Tisdagens sammanträden. Under dagens förmiddagssammanträden voro begge kamrarne sysselsatta med fjerde Jufvudtiteln, om ock af olika delar deraf. Den första kammaren var upptagen at den vigtiga punkten om beväringsfonden, der diskussionen öppnades af br of Klint, som förebrådde utskottet, hvilket, på samma gång det icke ansåg sig kunna förorda inställande af andra beväringsklussens öfningar, dock liksom skyggade för sin egen sjelfständighet och beslutit underställa Kongl. Maj:ts pröfning om huru härmed borde ske. IYnsamt denna ivkonseqvens bjuder att afstyrka utskottets lera skäl talade och härför. Utskottet har gått på sidan om gallande lag och icke uppträdt med den aktning, som det är skyldigt riksdagen och reg uppgjort en h de eringen. Med raska drag har det orik öfver beväringsfonden, men vid förbisett, att Kongl. Maj:t i sin proposition t att få använda medel deraf till bestridande af utgifter vid de föreslagna nya regementenas uppsättande. Utskottet tyckes hafva glömt, att det på sin fråga, huruvida regeringen kunde atstå något af denna fonds medel till andra ändamål, fått det bestämda svar, att sådant ej kunde ske. Att det oaktadt framlägga ett förslag sädant som utskottets, det ansåg tal. stridande mot gällande lag och mot all graunlagenhet; ty det är dock ett faktum, att den, som ensam eger rätt att bemma öfver fondens användande, förklarar sig leremot, och då får man ej stiga, att man tager indock. Om det varit meningen att i motiveringen uttrycka, att utskottet möjligen ansett sig bättre beträmja det med fonden afsedda ändamålet genom sitt förslag, än som skett på sätt Kul. Maj:t begärt, så hade man bort vända sig på srundlagsenligt sätt med ett meddelande derom till regeringen, men ej såsom nu gå på sidan om lagen. Tal. hade Helst velat yrka bitall till Kgl. Maj:ts proposition om ett förslagsanslag af 600,000 rdr till boväringsmanskapets vapenöfningar, men skulle i stället, med afslag å utskottets he: älan, a sig med 500000 rdr, såsom han i reservation tillkannagilvit. Ir Nontgomery-Cederlkjelm fann visserligen den öregående talarens dom sträng, men hoppades alt kammarens skulle blilva rättvisare. Då den kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof fsaf ickte det, erinrade tal. ett mindre angemt intryck, att regeringen föreslagit skatteför