Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1870, sida 3

svaghet Ior påtven. fa det 5faunnss 11 e Jules Simon om dödsstraffets afskaffande. Den nämnde deputeraden är — som man vet — en af s dödsstraftets ifrigaste motståndare och har redan j ofta i skrift och tal verkat mot dödsstraffets bibeI hållande. Det lysande töredrag, han nu höll, barsl ett nytt och värdefullt bidrag till belysning afdenna så vigtiga fråga. I närheten af kyrkan Nötre Dame, i detta förr så beryktade, men genom IIaussmanns verksamhet så fullständigt förändrade qvarter, är det en liten gata, Rue Maissillon, dit arbetarnes yxa och spade innu ej kommit, men som utan tvifvel inom kort tid skall försvinna likasom de öfriga. I denna temligen trånga, mörka gata ser man ofta nu för tiden en lång rad eleganta vagnar, flera af Faubourg S:t Germains rikaste ekipager, långa stunder uppehålla sig utanför ett litet, oansenligt hus. Ifrem bor då här? frågar den förbigående förundrad. ar det måhända rågon somnambul, till hvilken det vore en modesak att begifva sig? Nej, let är den f. n. så mycket omtalade doktor Lanoix, som bor här. Men hvem är då doktor Lanoix? En läkare, som vaccinerar efter en ny meod. Här råder f. n. en mycket stark koppepidemi; alla låta vaccinera sig på nytt, och det är nu på modet att låta detta ske af den nämnde läkaren, som tager vaccin af kalf. På gården hos doktorn ser man ett stall med 5 kalfvar; en annan kalf finnes i ett rum bredvid doktorns kabinett. Tillloppet hos honom, isynnerhet från de högre samhällsklasserna, är så stort, att man måste anteckna sig flera dagar förut för att komma dit, e och doktorn har på kort tid förtjenat sig en stor2 förmögenhet. ,Det andra ställe, der personer ur den stora verlden nu stämma möte, är cen bekanta anklionslokalen i Hötel Drouot. Ilär säljes furst Demidoffs stora berömda tafvelsamling. det berömda S:t. Donato-galleriet. Det är intressant att tillbringa en stund här, der man träffar aristokratiens och den fashionabla verldens mest bekanta personligheter. De summor, som här betalas för en målning, gränsa till det otroliga. Så har taflor t. o. m. blifvit betalda med 125,000 fr. ,En af de radikala tidningarna, ,,La cloche., e nnehåller i sin följetong en roman af Garibaldi. Hvem skulle hafva trott, att den berömde gene-s ral, som så länge förvånade verlden med sina krisiska bedrifter, en gång skulle uppträda som ro-h manförfattare? Att hans verk här väcker stort s uppseende och läses mycket, följer af sig sjelft. a Romanen heter: ,Munkherraväldet, ,,La dominaJ tion du moine, och det är tydligt, att prester och munkar behandlas der med föga undseende. Rochefort, Pascal och Grousset ha den 2 dennes blifvit förda till Pelagie. De 74 personer, som varit häktade i Sante, såsom anklagade för en sammansvärjning mot kejsaren, ha blifvit förda till Mazas. Moniteur meddelar, att prinsessan Louise, gemål till prins Fredrik af Nederländerna och syster till konungen af Preussen, har farligt insjuknat i Cannes. Den för några dagar sedan aflidne grefve Montalembert, som på grund af sin ridderliga karakter kallades: Frankrikes siste pair, var född år 1810 afen skotsk moder, hvilken omständighet, efter hvad ,Times påstår, han hade att tacka för den oböjliga fasthet i öfvertygelsen, som alltid utmärkte honom. Under revolutionsåren 1848 och 1849 uppmanade han till ett korståg mot ,,de otrogna och affallne, som ville kullkasta påäfvedömetGrefve Montalembert var alltid de undertryckta nationaliteternas riddare; polackerna, grekerna, de syriska kristna, irländarne hade i honom sin varmaste mälsman. IIan lät på egen bekostnad föranstalta en sorgehögtid efter den berömde irländske agitatorn O0Connell. Montalembert hade tillbragt sin ungdom i Eygland och Sverige. Efter Juli-revolutionen fulländade han sina studier uti Paris och kom som 19-årig yngling i beröring med Guizot, hvilkens uppmärksamhet han hade väckt genom en skrift om Sveriges sociala och politiska; förhållanden. Montalembert slöt sig tidigt till Lamennais skola, hvilken — som bekant är — gick ut på att försona den romersk-katolska kyrkans grundsatser med den politiska friheten. Som utgifvare af tidningen ,Avenir utmärkte han sig genom en skarp kritik mot universitetet och den ,,otrogna vetenskapen, samt uppmanade till bildandet af en ecole libre. Men polisen stängde hans skola, och i det han hänsköt frågan till pairskammaren, hvars medlem ban hade blifvit, höll han ett lysande tal för undervisningsfriheten, hvilket! väckte stort uppseende, men som ådrog honom 1,000 fr. böter. Han ökade derefter sitt litterära rykte genom en skrift om drottning Elisabeth af Ungern samt öfver den helige Anselm. Under en tid uppehöll sig Montalembert på Madeira; under de sednaste åren af Ludvig Filips regering deltog han i pairskammarens förhandlingar, der han alltid försvarade katolicismens sak i förening! med undervisningsfriheten. Efter Februarirevolutionen förklarade han sig för republiken och representerade departementet Doubs i nationalförsamlingen, till hvars konservativa höger han hörde. Ett af sina mest lysande tal böll han den 19 Oktober 1849 om de vilkor, under hvilka den påfliga auktoriteten åter borde upprättas i Rom. Statskuppen af den 2 December 1851 gillades i början fullkomligt af Montalembert, men då ett kejserligt dekret konfiskerade de orleanska godsen, förklarade ban sig emot kejsardömet och varnade mot det successiva undertryckandet at alla friheter. År 1854 åtalade regeringen honom på grund af förmenta förnärmelser mot kejsaren, som innehöllos i ett privatbref, hvilket genom indiskretion kommit inför offentligheten. Domstolen frikände honom emellertid. Är 1857 föll Montalembert igenom vid valen till lagstiftande församlingen; året derpå valdes ban till direktör för Pucademie srangaise. ENGLAND. I öfverhuset — såsom högsta domstol i sådane mål — föreligger f. n. en rättstvist, som i sitt nyaste stadium förenar alla elementer till en sensationsroman. Då Iden gamle earl Wicklow förlidet år dog, sanmälde sig genast tvenne arfvingar till 22i. Arch dacca arf. I — — — — — — — — — 202 — —— — — —7 — — — ME ——— — — —— ——