sensanter af alla möjliga nationaliteter: engelsmän, kineser, tyskar och tartarer, fransmän och turkar, italienare och perser 0. s. v., men, märkvärdigt nog, inga svenkar, åtminstone mig veterligt. Och hvad är orsaken dertill? Endera har man hos oss ett oriktigt begrepp om Nischnei-marknadens betydelse, eller också gör man sig icke mödan att bilda sig något begrepp: alls derom, hvilket, jag medger det, tr vida beqvämare. Jag har besökt Nischnei flera gånger, blott för mitt nöjes skull, och det är utan tvifvel en utaf de angenämaste och lärorikaste resor man kan förctaga sig. Ingenting är originellare och mera bizerrt än skådespelet af denna verldsmarknall. IHvilka kontraster! Ilvilket herrligt tillfälle att studera den menskliga naturen! Ivilken storhet, hvilken smuts! Jag skulle kunna fylla volymer med hvad jag der sett. Men lemnom detta och låtom oss betrakta en sådan resa blott från sin lukrativa sida, så är jag öfvertygad att ingen köpman skulle ångra denna färd. På 4 å 5 dagar kan man från Sverige vara i Nischnei. Marknaden öppnas omkring d. 5 Augusti och afslutas d. 10 September. Det finnes säkert lika mycket och mera att förtjena i Nischnei som i Hamburg, Berlin och Paris, dit alla oupphörligt skoJa resa och hvarifrån mången återvändt med tom börs. Man har visserligen på sednare tider, i vårt land, ändtligen börjat begripa nödvändigheten af att anknyta större handelsförbindelser med Ryssland, men man vill nästan uteslutande erhålla detta resultat genom våra produkters exporterande dit. Jag tror att man angriper saken från en oriktig sida. Det bästa beviset härpå är, att oaktadt alla våra bemödanden har vår export på Ryssland, de sednare åren, vida mera aftagit än tilllagit. Vår industri eger, för närvarande åtminstone, högst få produkter, som passa för den ryska marknaden, då deremot denna eger en mingd artiklar, som passa för vår. Den ryska industrien har på de sednare 20 åren undergått en verklig revolution. Man är hos oss fullkomligt okunnig om, att man i dag, i Moskau, kan köpa en mängd smakfulla artiklar och tyger af silke, heloch halfylle 20, 30 och 40 25 billigare än hvad desamma kosta i Tyskland, Frankrike och England. Med liten sakkännedom och eftertanke är detta för öfrigt lätt begripligt. Ryssarne ega de flesta råmaterialerna billigare än t. o. m. England. De erhålla silket från Persien, ullen från det mellersta och sydliga Ryssland och vissa sorters billig bomull från Bockhara. Dertill komma de så ytterst billiga arbetskrafterna, hvilka blott belöpa sig till en tredjedel af hvad de kosta i England och Frankrike. Våra köpmän och industriidkare borde söka profitera af allt delta genom att besöka (eller låta besöka) de stora ryska marknaderna, hvarest de på samma gång, aldrabist, skulle kunna underrätta och öfvertyga sig om hvad vi böra exportera dit och importera derifrån. IIvarföre besöka t. ex. icke våra klädessabrikanter de ryska markvaderna? Visserligen är det vida beqvämare att sitta hemma i all sköns lugn och förskrifva den ryska ullen från Stockholm eller Köpenhamn. IIvad gör det att man betalar den 60 å 70 procent dyrare än man borde? Man tar desto mera för sin vara, man skriker litet emot frihandelsprinciperna, man beklagar sig mycket öfver de daliga konjunkturerna, och dermed är den saken afgjord. Våra grannfolk hafva länge nog förtjent på oss, det är tid på att vi förtjena något på dem. Och detta beror blott på oss sjelfva. Ryssland kunde vara en guldgrufva för Sverige, blott ni ville göra oss den mödan att riktigt bearbeta den. Med ett ord, sysselsätt oss litet mera och på sjelfva platsen med importen, så kommer exporten i och med detsamma så smäningom utaf sig sjelf. Låt oss, framför allt, på detta vis söka etablera direkkta relationer med ryssarne sjelfve och icke, såsom nu sker, genom förmedling af del, i Petersburg, Riga och Odessa bosattej tyska och engelska handelshusen, hvilka icke äro annat än nyssarnes kommissionärer för försäljningen af några råprodukter, såsom spanmål, hampa, talg, m. m. Genom dessa herrars förmedling böra vi aldrig inbilla oss kunna anknyta nåra nya och verkligt fördelaktiga handelsförbindelser. Det är flera orsaker dertill; men det skulle bli för vidlyftigt att nul, ingå i några förklaringar deröfver. ; Remy S—e. Staden och Länet. Göteborgs läraresällskap hade il: Lördags afton ett sammanträde, hvarvid i GG 3 a Fr