Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 mars 1870, sida 3

Article Image
AA ——— Blandade ämnen. En frikänd mördare. En engelsk porträttmålare vid namn Georges Hammard tillstod för några dagar sedan inför en af Londons domstolar, att han dräpt akrobaten Georges Balduin. Hans bekännelse om förloppet var af följande lydelse:! Det är nu tre år sedan min dotter, det enda minne som återstod mig från ett lyckligt äktenskap med min alltför tidigt atlidva hustru, försvann från mig i en ålder af 4 år. Hon var den enda varelse, som ännu återstod mig att älska i lifvet. Hvad jag har lidit kan icke utsägas; allt hvad jag egde har jag uppoffrat för att återfinna! mitt barn: möbler, taflor, ja till och med mina, kläder ha för detta ändamål förvandlats i penningar. I tre år har jag ensam och till fots genomströfvat de tre rikena på spaning efter min dotter. Andåtligen den 14 April förra året gick jag förbi en plats, der en trupp jonglörer underhöll publiken med sina konster. Iu liten flicka slog kullerbyttor, jag kände mig förunderligt dragen til stället och — det var mitt barn! Gripen af förtviflan, störtade jag i samma ögonblick öfver anföraren för truppen, lyfte honom i vädret med en öfvernaturlig styrka och slungade honom ned mot jorden, så att han låg död på stället... Men ni känner, mina herrar, ännu icke hela vidden af min olycka: jag återfann min dotter, men de hade förderfvat benne. Hennes språk, bennes väsen, hennes seder voro deras. Hon kände mig icke, och jag kände icke heller henne, sådan hon ru var. Denne akrobat har stulit min dotters barnakärlek från mig, han har stulit hennes själ, och. jag — jag har endast tagit genna menniskas lite — Georges Hammard blef af juryn frikänd. Å Krokodiler. Bland vilda djur synes krokodien vara en af de vildaste och farligaste, och vi vilja här meddela några drag ur hans lif. En egyptisk jägare, som födde sig och sin familj endast at hvad hans bössa förskaffade dem, begaf sig för omkring sex år sedan, i sällskap med tre af sina grannar, till en ö vid namn Geizel-ilArab — ett favorit-tillhåll för krokodiler — för att söka efter deras ägg. Just som de gingo rundt omkring ön, rusade tre krokodiler ned i vattmet. Då man nu närmare undersökte stället, fann man en myckenhet ägg i sanden. Dessa togo jägarne med sig och gingo till sina tält, då en krokodilhona, som hade betraktat deras förehafvande, ruade upp till det ställe, der hon hade lagt sina gg, och derester lika hastigt återvände till floden samt följde simmande efter jägarne ända midt emot det ställe, der de hade uppslagit sitt tält, der hennes ögon syntes ösyer vattnet ända till nattens inbrott. Jägarne smorde sig rätt godt med sitt rof; men de sista eldbränderna hade icke väl slocknat förr än krokodilhonan anföll dem ursinnigt, upprepande sitt anfall flera gånger under nattens lopp, och det var endast genom ett tätt och ofta lossande af sina gevär, som de förmådde hålla henne på afständ. Krokodilen, som hittills hade visat sig oskadlig, blef hädanefter alldeles vild och angrep all boskap hon kunde komma åt uppe på stranden. Bland hennes offer var äfven ett vackert sto i en närgränsande by, hvilket som vanligt tilläts att beta det saftiga och rikliga gräset. En dag, då stoet var nere och drack i floden, greps det i nacken af krokodilens käftar. Stoet, som var ett kraftfullt djur, kastade i smärtan och ångesten häftigt upp bufvudet. Krokodilen föll ned på dess rygg, och med sin sällsamma börda galopperade stoet hem till sitt stall. De förvånade bymännen angrepo genast krokodilen med sina stunga påkar, till dess hon blef tvungen att släppa Isitt tag och kasta sig af, men stoet dog af den I förenade verkan af såret och förskräckelsen. Under Mars månad, som är deras äggläggningstid, lägga krokodilerna sina ägg i sanden på stränI derna eller helst på små sandbankar eller öar i ; floden. Äggen, som äro hvita och hårda, likna till storleken gåsägg. Den omsorg drssa vilda djur egna sina ägg är verkligen förvånande. Då honan skall till att lägga, gräfver hon med sina fötter ett bål i sanden, sex tum djupt, lägger ägget ned deruti och betäcker det åter med sand. Deretter gör hon vanligen flera hål rundtomkring, för att missleda dem, som söka efter hennes skatt. IIvarje dag lägger hon ett nytt ägg till de öfriga, i det hon på samma gång utvidgar hålet, vänder äggen och öfvertäcker dem med sand. Sedan de blitvit utkläckta af solens strålar, för modern sina ungar till någon aflägsen vik och föder dem, tilldess de sjelfva äro i stånd att skaffa sig södcan. Ett bref-kuvert från Kalifornien. I P.-T. läses: Begäret att, på hvad sätt som helst, komma i tillfälle att förtjena pengar har i nya verlden utvecklat ett puff-system, som icke har något motstycke i den gamla. Alla upptänkliga medel har man användt, för att locka kunder; men det mest radikala är väl det, att på bret-kuverter, som gå hela jorden omkring, anbringa icke allenast geografiska och statistiska beskrifningar om orten, derifrån brefven komma, utan äfven utförliga affärsannonser. Ett bref-kuvert, som nyligen kommit oss i handom, är så egendomligt, att detsamma icke bör blifva obekant för den del af den stora allmänheten, som icke ligger i vidlyftig utrikes korrespondens och på sådan väg fått kunskap om förhållandet. Detta kuvert tillbör ett bref, anländt från den lilla staden San Jose i Kalifornien. På den adressen motsvarande sidan, der kuvertets flikar mötas, bar man itryck, med ytterst små stilar, anbragt en engelsk inskrift, hvilken i svensk öfversättning lyder sålunda: San Jose, Kalifornien. San Jose, hufvudpunkten i Santa Clara-kretsen, är belägen i hjertat af en förtjusande dal, femtio mil söder om S:t Fransisco, med hvilken plats den är förenad med en god jernväg; och har den ej mer än åtta mil till närmaste lastage-plats vid Kalifornia Bay. Staden har sju tusen innevånare. Der den ligger, är dalen aderton mil i omkrets. Hela trakten rundt omkring är utomordentligt Å fruktbar, öfversållad med trädgårdar och vin-plantager, oberäknadt en oöfverskådlig, till åker odlad, jordrymd, den bästa der i trakten, likasom den troligen icke har sin like i hela den kända verlden. Omgifven af en sammanhängande kedja at höga berg, är nejden skyddad för kyliga vindar; och klimatet är mildt och helsosamt hela året om,

7 mars 1870, sida 3

Thumbnail