Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1870, sida 1

NILS BOSSON STURE. ) Historisk Roman i tre delar af C. Georg Starbäck. — Enfaldig har du alltid varit — afbröt en ur hopen — men huru du kan ställa munkarnes kök i förening med herrarnes tankesmide, det lär väl bli en gåta för alla, utom för din klyftiga skalle. Svennerna afbrötos af höfvidsmannen Gunnar Bengtsson, som tillika var Carls fogde på slottet och som trädde in i borgstugan. Kort derpå såg man herr Jöns Bengtssons höga och smärta skepnad komma utför slottstrappan och med afmätta steg aflägsna sig från slottet. Den gamle Engelbrektssvennen såg dervid forskande i fogdens anlete, som hade ett bekymradt utseende, vida skildt från hans vanliga öppna och fria väsende. — Drotsen lärer väl hafva en trasa med i den här byken — sade han halfhögt, i det han med ögonen följde den bortgående herr Jöns. Bengt Gunnarsson drog ett djupt andetag. — Bättre talar svärdets tunga, än klerkens, det är visst — sade han — och herr Erik Puke är, så sannt jag lefver, värd en bättre lek, än att böra på klerkarnes hic och hoc... för de huggen lärer han knappt kunna värja sig. Nu kom marsken sjelf utför slottstrappan. Äfven han hade ett drag af sorg öfver sitt vackra anlete. Uan gick med skyndsamma steg ut från slottet, och man kunde från muren sc, att han begaf sig till den gård, der herr Erik Puke hade sitt herberge. Det väckte svennernas förvåning i t) Se H-T N:o 50)