En fyndig teaterdirektör. . C(ourrier des Etats-Unis berättar, att helt nyligen ett obehagligt tumult på väg att utbryta på transyska teatern i Newyork. En längtande publik trängdes inom salongens väggar för att få se mrs Hovard såsom storhertiginuan af Gerolstein eller egentligen för utt få se prins Arthur af England. Den för honom bestämda logen var dekorerad med guirlander och fanor, och damerna hade för hans skull smyckat sig i sina dyrbaraste och smakjullaste drågter. Men der syntes ingen prins till. NMan började tala om mystisikation, och under aftorens lopp kom man ligen till den gäsningspunkt, då harmen öfver gäckade förhoppningar måste offentligen uttryckas. Hur skulle skandalen undvikas? Direktören fick då en ljus ide. Det var under en entreakt. Man hör snart ett buller i den improviserade kungliga logen, dess dörr gnisslar på sina hakar, en hviskning går genom Salongen. alla kikare riktas mot en och samma punkt, ocht in träder —icke prins erthur med sin adjutant — ntan prins or uniform, ättöljd at storhertiginnans guvernör baron Puck med sitt paraply under ermen: man kan icke misstaga sig på de omtyckta skådespelarnes drag: det är hrr Francis och GÅnot; och under tiden spelar orkestern bona side upp God save the tjueon. Skämtet var alltför lyatt illa upptagas. fela salongen brister ut i skratt och applåder; och man har mycket roligare, än om den ädle telningen at Englands kungliga stam skule varit der. Måtte denna prins Pauls framgång, sortsät