hvari utskottet hemstält, att riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande af en försattning, hvarigenom förordnas att 37 8 i nämnde kongl. förordning skall erhålla söljaude tillägg: Der, till följd af ortförhållanden eller andra omständigheter, det finnes lämpligt att stängselskyldigheten för särskildt landstingsområde ordnas efter andra grunder, än de här ofvan i allmänhet bestämda, vare Kongl. Maj:t förbehållet att, på framställning af vederbörande landsting, derom förordna; föranledde äfven en liflig öfverläggning, rörande sig Lufvudsakligen om huruvida denna fråga vore af civillags natur eller fölle inom det ekonomiska lag. stiftningsområdet. Återremiss yrkades och beslöts med 41 röster emot 39. I diskussionen deltogo med yrkan om afslag hrr Hasselrot, frih. Sprengtporten, Raab, Å. C., och grefve O. Mörner. Återremiss yrkades af hrr v. Gegerfelt och Asplund. Slutligen afgjordes äfven första kammarens tillfälliga utskotts afstyrkande utlåtande öfver frih. v. Essens motion om sammanslagning af Stockholms och Upsala län till ett landshöfdingedöme. Utskottets hemställan godkändes med 32 ja mot 29 nej. Minoriteten röstade för af motionären m. fl. yrkad återremiss. Andra kammaren. Dagens långa och uttömmande diskussioner togo sin början redan vid handläggningen af bevillnings-utskottets utlåtande, rörande mantalsoch skattskrifningars förrättande, i fråga hvarom hr Witt i ett längre anförande betonade vigten af större förändringar, deri han understöddes af hr C. Ifvarsson och motionären, hv Hegermark, hvaremot frih. Alströmer förordade utskottets förslag, hvilket dock återremitterades. Lag-utskottets utlåtande ang. skyldigheten att bygga tingshus och häradsfängelse bifölls med den förändring, att motiveringen i afseende på de adliga privilegierna skulle utgå. Samma utskotts betänkande rörande skyldigheten att bygga kyrka, prestgärd och tiondelada framkallade en liflig och uttömmande debatt, hvilken öppnades af grefve Sparre, som i ett längre väl hållet anförande visade olämpligheten af utskottets betän-. kande i afseende på byggnadsskyldigheten af prestboställen. Enligt detta skulle nemligen en ny slags beskattning för detta ändamål utgå af föramlingen, och dermed skulle församlingsboerna ingalunda åtnöjas. Exempel anfördes på, huru prestbostället kunde vara så medtaget af husröta, att församlingen finge ätaga sig stora omkostnader för dess iståndsättning, och samtidigt likväl betala skatt till byggnad. Den nuvarande löneregleringen vore i en del socknar redan tung nog, och denna förökade utgift skulle i åtskilliga kommuner väcka mycken ovilja. Tal. trodde, att det ej låge utom möjlighetens gräns att upprätta ett förslag, som skulle komma att i detta fall tillfredsställa begge parterna, hvarvid man kunde gå tillväga ungefär som vid uppförandet af militieboställen. Anseende således på dessa och andra grunder utskottets förslag såsom den sämsta lösningen af frågan, yrkade tal. på återremiss, hvaruti icke mindre än 19 olika tal. instämde, deribland hr Lithner, som förklarade, att presterna icke skulle åtnöjas med en sådan förändring, utan helire vilja en förminskning i löneinkomster och få boställen, än en förhöjning, med skyldighet att bygga. Hr Rundgrens långa föredrag, åhördt med synbarligt intresse, gick ut på att visa, hvilka olägenheter utskottets förslag komme att tillskynda pastorerna; ithy att de onera, som ansågos för betungande för församlingen, sålunda lades på den enskilde, och skäl kunde också vara att!k ifrågasätta, hvarföre presten nödvändigt skulle hal. eget hus, då han ju lik andra embetsmän kunde hyra. Dessutom hade han sett exempel på, huru sådana byggnadsföretag aflupit utan några särde-!S les tvistigheter mellan kyrkoherde och församling, k hvilka strider egentligen varit en följd af detih obestämda i den fordna löneregleringen och numera icke gerna kunde komma i fråga. Hr C. Ifvarsson önskade, att utskottet hade föreslagit IS på hvad sätt denna utgiftsreglering skulle försiggå. I I) Or Almqvist trodde, att man kunde härutinnan gå tillväga på samma sätt som med militieoch vila boställen, nemligen att karaktershuset uppföres åt boställsinnehafvaren, hvaremot denne får V ombesörja de mindre lägenheterna. Hr Kolmodin g sökte försvara utskottets förslag, hvari han underV stöddes af hr Törnfelt. d Resultatet blef att utskottets förslag g. återremitterades i de två första punkterna, li Warefter man kom till lagutskottets ut-H ätande n:r 11 om stängselskyldigheten. Diskussionen i denna fråga rörde Sig j sö egentligen omkring huruvida densamma lillhörde den ekonomiska eller civila lag-)2 titmmingens område. Den förra åsigten Iya örläktades med öfvervägande talang aflade ur grefve Sparre, Asker, Almqvist ochm kibbing, hvaremot den senare fann för-k. varare uti hrr Sven Nilsson i Österslöf, li. i. Bergström m. fl. m Vid verkställd votering beslöt kamma-sao en återremittera betänkandet med 108 ster mot 42. ga — ——— — numHIHEU m I — — AA mA Am kn VALT